IT och undervisning

Hej elever och lärarkollegor! 

Jag tänker presentera några verktyg. Vissa stycken i detta inlägg riktar sig främst till kollegor. Det mesta kan nyttjas av både kollegor och elever. Sovra! :-)

Issu: Hur man gör en tidning på nätet. Eleverna kan använda det som presentation av sina projektarbeten, för att sammanställa ett tema, eller om de skriver artiklar så kan man sammanställa klassens bidrag i en gemensam tidning.

Hur? Eleverna kan skriva sina texter i ett vanligt textdokument, i paiges, eller valt program. När artiklarna är färdiga behöver man sätta texterna i ett gemensamt dokument i rätt ordning. Det man laddar upp i issu går inte att redigera inne i issu. Detta måste man ha gjort tidigare. Issu vill också att man gör om textdokumentet till en pdf innan man laddar upp den. Hur man gör detta följer i instruktionsfilmen som jag har länkat.

För att komma till sidan:

issu: http://issuu.com/

Elevexempel på hur två färdiga produkter kan se ut:

http://issuu.com/latsta/docs/nr1?mode=window&backgroundColor=%23222222

http://issuu.com/testbara/docs/pa_120508_2?mode=window&backgroundColor=%23222222

En kort version av hur issu fungerar:

https://www.youtube.com/watch?v=TcLV1CsGCJg

En längre version av hur issu fungerar:

https://www.youtube.com/watch?v=jYfdefBufcM

Blogster: Med hjälp av detta verktyg kan eleverna göra affischer, veckoblad, utskick, reklam, marknadsföring, etc. Några av våra kollegor har arbetat med detta.Vi kan hjälpas åt. 

För att komma till sidan:

blogster: http://www.blogster.com/

Hur blogster fungerar den korta versionen:

https://www.youtube.com/watch?v=MvC47fUANLk

Hur blogster fungerar den långa versionen: 

 

https://www.youtube.com/watch?v=sGl9eYNCxqk

Digitala prov: I språk tränar eleverna olika ordklasser, ordkunskap och andra områden där läraren kan lägga in alternativ som passar med endast ett rätt svar. Till sådana övningar passar detta verktyg. (För textanalys, uppsatser etc fungerar inte detta verktyg). Fördelen är att du kan lägga in 100 frågor och välja att varje gång en elev vill göra testet så slumpas det ut 20 frågor. Detta innebär att elever som gör testet jämte varandra får olika prov. Det innebär också att elever som vill göra det flera gånger, kan få olika prov. Proven rättar sig själv och du kan se elevernas resultat i procent. Procenten mäter inte måluppfyllelse i kursen formativt, men eleven (och du) kan i alla fall få en uppfattning om hur pass god ordkunskap hon/han har, eller vilket grammatiskt område som eleven behöver träna mer på etc.

För att komma till sidan:

digitala prov: http://www.digitalaprov.se/

Hur det kan se ut: 

 

http://www.digitalaprov.se/film.php?id=eSqrf6dL2JA

http://www.digitalaprov.se/film.php?id=ND78wbR0CEI

Bloggar: Bloggar kan användas för att ha en samlingsplats för digitala verktyg, eller för att samla elevernas läsupplevelser i en bokblogg, eller att man skapar en klassblogg där lärare och elever kan kommunicera, lägga ut flippafilmer, arbetsuppgifter eller en plats där eleverna kan publicera sina texter. Du kan också använda en blogg för att skapa en materialbank för ditt material vilket gör ditt material tillgängligt för dig själv och eleverna oavsett plats och där du lätt kan gå tillbaka och återanvända dina teman, utan att behöva leta upp passande filmer, eller texter igen.

För att skapa en blogg kan du bland annat använda blogger. Konto skapar du på denna sida:

www.blogger.com

Så här gör du:

http://www.youtube.com/watch?v=NzckbJYNQpw

Edmodo är en gratis lärplattform. I denna sparas allt du skapar och lägger ut i ditt bibliotek. Du kan dela med dig av ditt bibliotek till alla eller valda användare. Du kan hämta material från det som andra lärare delar från sina bibliotek. Du kan göra prov genom funktionen quizzar. Detta fungerar som digitala prov, men frågorna slumpar sig inte så alla elever får samma frågor. Du eller eleverna kan göra enkätundersökningar genom funktionen poll. Ni har en öppen kommunikations sida som bara syns av de som tillhör en viss grupp/klass. Där ser alla i gruppen vad som skrivs och man kan diskutera. Man kan också maila enskilda individer och eleverna kan skicka in alla sina arbeten. Av det som eleverna skriver, samlas texterna på samma plattform och läraren kan gå in och skriva respons etc. Saker som går att räkna i procent samlas likt digitala prov i tabeller, vilket kan ge ett hum om vad eleverna behöver tränas i ytterligare.

För att skapa ett konto:

edmodo: http://www.edmodo.com/

Vad är edmodo: 

 

http://www.youtube.com/watch?v=4-KBwriCO-Q

Hur man gör: Jag och flera kollegor använder detta. Vi kan hjälpa er. Det finns också på sidan i gruppen lärarrummet och flippagruppen flertalet filmer som visar hur man gör. Om ni går in på hjälp så kan ni också söka på allt som har med edmodo att göra för att hitta filmer som visar hur ni gör.

Med screencastomatic kan ni flippa genomgångar, lägga in texter och bilder i bakgrunden, spela in berättarröst, koppla ihop filmade genomgångar till keynotes och bilder etc. Vet att flera lärare har testat detta.Vi kan hjälpas åt. 

För att komma till sidan:

screencastomatic: http://www.screencast-o-matic.com/

Hur gör man?

 

http://www.youtube.com/watch?v=2FISkrk3vH4

http://www.screencast-o-matic.com/u/h/start-recording

För att se hur en lärare på en annan skola har gjort: 

 

http://www.youtube.com/watch?v=z0abiADROPI

digitala läromedel: Inom flera ämnen och på flera bokbolag finns digitala läromedel där eleverna kan läsa och lyssna på läroboken via macarna. Läroböckerna är kopplade till olika internetsidor, onlineverkttyg och interaktiva moment. Ofta är dessa ”böcker” med användarinloggningar billigare än läroböcker i bokform. ”Böckerna” är också praktiska eftersom eleverna alltid har dessa med sig om de har med sin dator. Vi har testat ett i svenska denna termin. Om detta är intressant kanske vi kan beställa fler användar-id till nästa år.

Filmklipp om digitala läromedel:

http://www.youtube.com/watch?v=8LvSbdsdjWk&feature=related

Paiges: I paiges som finns i alla macarna kan eleverna infoga bilder, skriva artiklar, göra textblad i olika former med andra möjligheter än i vanliga textdokument. Mina elever använder detta nu och jag vet att många lärare har använt det en del.

Såhär fungerar det:

http://www.youtube.com/watch?v=3eUAQL7WGAE

Om vi skall prata om en gemensam bank för material inom våra ämnen, så kan vi dela material på edmodo, eller youtube, eller vimeo. Jag pratade med F som föredrog en nätbaserad samlingsplats och inte first class, då detta hade tagit väldigt mycket lagringsutrymme. Fördelen är att vi slipper skapa allt själva, kan hjälpas åt, alla kan bidra med något och ansvara för att lägga ut ett moment inom ämnet. Då behöver inte alla skapa allt och vi får tillgång till material inom de olika kurserna då det finns brist på läroböcker och tid att skapa allt själv. Här kan vi också dela flippa-filmer.

Vi kommer säkert inte kunna svara på alla frågor idag, för många av dessa verktyg har vi precis hittat och börjat använda, men pedagogiskt kan vi väcka er nyfikenhet och kanske svara på en del frågor. Flera som deltar kan säkert svara på det som inte vi har svaren på. Vi kan också ta med oss frågorna till nästa workshop eller teachmeet och kanske hinna besvara frågorna tills dess. Många svar och instruktionsfilmer till hur man använder program eller löser en uppgift finns att hitta i instruktionsfilmer på youtube. Genom att använda verktygen som oftast är ganska användarvänliga så hittar man funktionerna efter hand. Hoppas att detta har gett något. :)

Man får lov att sno! Det är inte fusk! Det är smart!

Sex lag, sex tidningar. 

Brainstorming! 

• Vem skall vara chefredaktör? Gör en lista på vilka som är experter inom vilka områden. 

• Vem skriver reportage och om vad? Hur många reportage tycker ni är lämpligt? Vem intervjuar och vilka skall ni intervjua? Vem skriver ledaren/ eller första artikeln som presenterar numret och sätter stämningen på vad det är för typ av tidning? 

• Se till så att inte alla skriver samma sorts text. Skall ni ha med krönikor? Hur många? Skall ni ha med utredande artiklar? Argumenterande? Gör en lista på vilka genrer och texttyper ni valt. Kommer ni ha med listor? (som 10 sätt att utveckla ett bra ledarskap). Kommer ni ha quizzar? Serier? 

• Vad behöver ni fotografera. Var skall bilderna placeras? Skall ni lägga in några filmer eller bara ha text? Vem gör förstasidan med fotografier på alla "journalister/experter" med en beskrivning?

Gå in och titta på issu och på blogster. Sno andras grafik, upplägg, idéer och kunskap. Gå in på youtube och sök på instruktionsfilmer till det ni behöver för att göra artikeln som ni vill ha den. Det finns instruktionsfilmer om "allt"... nästan... Man får lov att sno! Bara man skriver om med egna ord och gör om det till sitt eget. Det är inte fusk, det är smart! Det är att lära av varandra!

Se förra inlägget för länkar. 

Vid pennan Linda Ammitzboll motivationsexpert vid Falkenbergs gymnasieskola... :) 

Onlineverktyg för publicering av era texter

Glogster på 90 sekunder

Glogster 90 sek

Vad är glogster den långa versionen?

glogster djupare

Vad är issu?

issu

Hur gör vi med issu rent praktiskt?

issu förklarande

Hur har andra gjort?

issu tidningsexempel 1

issu tidningsexempel 2

Dante och den Gudomliga Komedin

Har myterna någon relevans idag? Hur lever de kvar? Vad finns det för spår i litteratur och filmer?

En medeltida författare var Dante. Ett av hans verk var Den Gudomliga komedin. Detta verk skrevs på 1300- talet.

Verket är uppdelat i Inferno (helvetet), Purgatorio (skärselden) samt Paradiso (paradiset). Dante har hämtat sin inspiration från Bibeln, de sju dödssynderna, de tio budorden, det medeltida samhället och från antika författare som Aristoteles, gamla legender, tankesätt och från dåtida politiskt rådande normer.

Bild på Dantes helvetestratt och filmklipp från Dantes inferno hittar ni här i bloggen under "Medeltida myter" publicerat 25 september 2012.

Vad säger myten? Mellan jord och helvete ligger "Vestibulen". I denna hamnar enligt myten de likgiltiga. I helvetestratten rankas och bestraffas de odöpta, de som inte är kristna, de vällustiga som är sexuellt utsvävande, de som frossar och äter för mycket, de som är giriga och slösar, de som är vredsinta, arga och tröga, de som är kättare och tror på en annan Gud än "den rätta", de som mördar, rövar, tar ut höga räntor, säljer sexuella tjänster, spår, trollar, är falska, förfalskar eller är förrädare. Efter helvetet kommer skärseldsberget där de sju dödssynderna bestraffas. Dessa är: Högmod (storhetsvansinne, fåfänga), girighet, vällust (otukt, begär, sexuell utsvävning), avund, frosseri, vrede (ilska, hämnd) och lättja (likgiltighet).

Så vad är det för moral som förmedlas? Vilka är tabuna och dygderna? Tabuna är sexualitet, frosseri, lättja, girighet, mord, otrohet, avundsjuka, att tro på mer än en Gud, att vara arg, att hämnas, att vara dum, stjäla, prata skit, vara oärlig, trolleri, häxeri, förfalskningar och förräderi. Dygderna är ödmjukhet, generösitet, kyskhet, medmänsklighet, avhållsamhet, tålamod, flit, tro, hopp, kärlek, omdöme, rättvisa, måttfullhet och styrka. Vad tycker ni är bra tabun eller dygder? Skall vi ha tabun och dygder? Var det rätt som Dante dömde? Är det rätt att döma överhuvudtaget? Om ni tittar på dödssynderna eller helvetestratten och vilka "brott" som presenteras. Vad skulle ni kalla ett brott idag? Hur har vårt samhälle förändrats mot det medeltida kristna samhället?

Dantes verk har varit inspiration för moderna författare som James Joyce, T.S Eliot och William Blake. Verket har tolkats och omarbetats i Tage Danielssons svenska film från 1997  "Mannen som slutade röka. " I "Seven" en amerikansk film från 1995 väljer en seriemördare sina offer efter de sju dödssynderna.

Filmklipp "Mannen som slutade röka"

Filmklipp "Seven" 

För vidare info se Dante Alighiero "Den Gudomliga komedin", era läroböcker, antologier och nätet. Sökord: Dante, Den gudomliga komedin, De sju dödssynderna, dygder, de tio budorden, helvetestratt. Ni kan också titta på URs film hej litteraturen- Medeltiden.

Eleverna berättar om myter och sanningar

Eleverna fick som uppgift att berätta om sina myter. Det kunde vara något som tillhör deras religion. Det kunde vara från deras hemländer. Det kunde vara moderna myter eller skrock. De flesta hade flera idéer. Diskussionerna i klassrummet har handlat om vad en myt är och vems myt som är sanning/går att bevisa och vems myt som är påhittad. Är något en myt för att människan inte har lyckats bevisa det? Vi har också kommit fram till att sanningarna för oss är okej att ha, men att alla inte kommer se allt vi tror på som sant. Vi har också kommit fram till att alla av oss tror på något, oavsett vilka av oss som kallar oss ateister eller troende.

Så vad har elevernas myter handlat om? De har berättat om Thor, om spindelmannen, om Flight 19 under andra världskriget, om Bermudatriangeln, om Akilles, om trojanska hästen, om karma, om Brahma, om Nirvana, om liknande förhållningsregler till livet som de som kristendom och islam förmedlar, om jordens undergång och om grekiska gudar.

Andra elever har berättat om myten att "om man delar en mask i två, blir det två nya maskar", faktiskt är en myt. Den ena dör och den andra växer ut och blir en hel mask igen. Om man inte delar den på fel ställe... :) Det är enligt eleverna också en myt att möss gillar ost. Det är en myt att tjurar blir aggressiva om de ser rött. De skall tydligen vara färgblinda?

Andra myter eller skrockberättelser har handlat om att om man biter på naglarna så får man horn. Om man dricker kaffe så får man mustasch. I flera länder har det varit skrock att om en svart katt går förbi så skall man spotta flera gånger. I något land fick man inte gå över en person, för då skulle denna person inte växa mer. Man fick inte växla en femhundralapp för då tar den slut. Man får inte öppna ett paraply inomhus för då får man otur. Man får inte gråta på söndagar för då rasar huset.

Vi har diskuterat varför dessa myter och skrockberättelser uppstått och kommit fram till att myterna kan vara sanning eftersom många tror på dem, men att det är lättare att tro på sina "egna". Att skrockberättelserna ofta handlar om något som barns föräldrar har velat att barn skall undvika.

Vilka myter tror du på?

Medeltida myter

På medeltiden var kyrkan, myter och tron på andliga saker mycket stark. I Sverige hade vi först tron på nordiska gudar, sedan katolicismen och sedan blev protestantismen statstro, men människor trodde fortfarande också på de nordiska asagudarna som Thor, Oden, Freja och Balder. Det fanns myter och de som trodde på älvar och sagoväsen som troll och tomtar. Myter kunde uppstå kring riddare eller personer som gjort sig ett namn som Drottning Kristina, Ivanhoe, Helena af Bingen och Robin Hood. Nostradamus en man som bland annat var läkare förutspådde flera saker och hans profetior har anhängare än idag. Det fanns folk som trodde på häxor, andra personer förstorade prästernas makt, eller hade en övertro på en övermäktig kung. Författaren Dante skrev om dödssynder och antika människor som gjorde rätt och fel. Kristna trodde på himmel, helvete, skärselden och andra på naturläkemedel.

Om någon frågade svarade de flesta att de bara trodde på den kristna Guden. Om man trodde på något annat kunde man bli kallad hädare och i värsta fall dödas. Kvinnor som inte trodde på Gud och som kunde en del om hur kroppen fungerade kunde bli anklagade för trollkonster och häxeri. Det har funnits många myter om jordens undergång. Allt från Ragnarök till Nostradamus profetior att jorden skall gå under 2012. Författaren Dante listade de brott och dödssynder som människan gör sig skyldig till. Människor var livrädda för att göra fel och livrädda för att dömas.

Fortfarande visste personerna inte vad de skulle tro vara sanning eller tro vara myt. Varför hade myterna uppkommit? Varför är vissa skapelsemyter lika varandra? Är det en osanning bara för att vi inte vetenskapligt kan bevisa det? Vad tror du?

Ett klipp om en av de nordiska gudarna:
Thor:

Ett klipp om Ymer och de första jättarna:

 Elevarbete om häxor:

Keynote om det nordiska fenomenet Ragnarök:

Några klipp om Kungar, Karl XI, Descartes, Drottning Kristina,  Ivanhoe och andra mytomspunna personer:

Bild på helvetestratten:

Håller du med Dantes etik och moral, synder och dödssynder eller hur skulle du ranka? Är det rätt att döma? Behöver vi lagar? Vad är rätt och vad är fel? Finns det en gråzon?

Och av alla skapelsemyter, varför påminner de om varandra? Varför har vi flera? Varför har de uppkommit? Här är ett elevarbete om Japans skapelsemyt:

Tror du att jorden skall gå under? Här följer ett klipp på Nostradamus undergångsteori:

Vad tror du på?

Grekisk mytologi

Vilka är de grekiska Gudarna?

Några exempel på filmklipp om en enskild utvald grekisk Gud:

Odysseus: 

Zeus:

Hades:

 Afrodite (Elevexempel):

Athena (Elevexempel):

Dionysos:

Poseidon:

Lite djupare om de grekiska Gudarna:

Hur hänger de grekiska Gudarna ihop?

Edmodo

Hej elever!

Denna vecka redovisar ni era "Pay it forward projekt". I klassrummet håller ni en muntlig presentation, visar era filmer eller keynotes, eller berättar om vad ni har gjort. För er som vill dela med er av ert arbete och era filmer kan ni 1) Skicka dessa på edmodo så att bara en egen grupp kan få tillgång till dem. 2) Lägga ut era filmer/keynotes på youtube så att andra kan lära sig av era kunskaper/instruktionsfilmer och arbeten.

Är ni klara så gå in på edmodo och quizza, gör ordkunskapstest, grammatiktest, öva nutidsfrågor eller välj av vad som finns som ni känner att ni vill testa och utveckla era kunskaper inom. 

Fundera också över vad vi skall jobba med nästa vecka! De grupper som redan kommit med förslag har valt 1) retorik, 2) Dante, helvetestratten, medeltid och dåtida synder mot nutida brott, 3) Självkänsla och hälsa. Vill ni jobba med något som dessa tre grupper valt och att vi jobbar ihop, eller har ni i er grupp ett annat ämne som tilltalar er. Koppla ditt förslag till minst ett av målen i din kurs, så kör vi!

Hej övriga läsare!

Edmodo är en gratis lärplattform. Eleverna i mina olika grupper har fått gruppkoder skickade till sina emails. Alla grupper och individer har olika sidor där vi gemensamt kan bygga upp ett innehåll. Vi kan länka filmer, göra ordförståelsetest som rättar sig själv, ladda upp keynotes och texter som vi har skrivit, göra digitala självrättande prov, samla elevers inlämningar i portfolio, samla elevers resultat, dela material mellan grupper och lärare, spara material som vi skapar. Om jag gör ett självrättande quizz med en grupp som jag senare vill dela ut till en annan grupp/person som efterfrågar samma ämne/träningsobjekt, så sparas det jag skapar i mitt bibliotek. Därifrån kan jag återanvända och skicka vidare filer som jag tidigare har skapat.

Bakgrunden till Pay it forward.

Några elever efterfrågade idag en instruktion. Utan att förstöra kreativiteten genom att stapla i punktform vad som skall göra, så tänkte jag förmedla bakgrunden till "Pay it forward".

För er som jobbade med ”Jakten på kunskap” skulle jag kunna säga att detta är på något sätt ett liknande projekt. En fortsättning. Då skulle ni dela med er av något ni kan. Nu skall ni dela med er med syftet att vi kan rädda världen. Vi kan lära andra det vi kan. Vi kan förmedla kontakter med omvärlden. Länkar till organisationer. En liten svenskuppgift, kan sättas in i ett större sammanhang. Vi kan göra något som vissa av er kan använda som UF eller projektarbete. Något andra kan ta med sig och göra något av i samhället och i världen. I det ”riktiga” livet. Jag har hört sägas att efter studenten börjar ”det riktiga livet”... Vad betyder det? Det riktiga livet är väl nu. Det vi lever nu! Det vi gör nu! Så vad gör vi?

För er som inte deltog i "Jakten på kunskap" kan jag ge er en tillbakablick. Innan jag berättar vad vi har gjort, vill jag betona att ni som inte har deltagit kan utan tvekan delta i "Pay it forward", med era förkunskaper, era drömmar och era mål. Kom på en idé och kör på den!

Projektet i våras 2012 startades av två klasser under rubriken ”Jakten på kunskap”. Vi har diskuterat skillnaden mellan information och kunskap och mellan kunskap och färdigheter. Eleverna fick en öppen uppgift:

Lär dig något!

Berätta om detta för dina kamrater.

I en halvtimme sökte eleverna efter artiklar inom ett valt ämne, någon jämförde bloggar, en del letade efter intressanta youtubeklipp, en hittade en powerpoint om epoker på youtube, en annan hittade ett verktyg i matte som han använde för att illustrera hur hans liv ser ut och många sammanfattade artiklar.

Efter en halvtimme var jakten på kunskap avbruten för denna gång. Eleverna fick sammanfatta vad de gjort, sett eller läst. Lektionen därpå  fick eleverna visa bloggarna, artiklarna eller filmklippen. De fick berätta och lära varandra om det som de har lärt sig själva på lektionen.

Under elevernas informationstörst, såg jag en facebooksida uppe. Jag hörde och såg många elever ha intressanta samtal och visa varandra sidor. En klass-spotifylista med deras valda låter sammanställdes. Några gjorde klart en uppgift från förra lektionen och alla gjorde inte samma sak. Resultatet blev också olika, men väldigt givande.

Redovisningarna resulterade i att alla elever fått söka och sovra bland information. De har fått bearbeta ett material. De har fått skriva ett tal. De har fått öva på att framföra ett tal och de har genomfört talet. Vi har fått se elever tala fritt och kunna allt utantill. Vi har fått se elever använda stödord på lappar för att få fram det de vill ha sagt.

Vi har fått lära oss om Madonna, det modernistiska författaridealet, Frans Kafka, Processen och West side Story. En elev hade bearbetat artiklar om folkhälsa och valt att redovisa dessa genom en powerpointpresentation där hon sammanställde vad forskarna hade kommit fram till. Två elever valde att informera oss om cancer. Den ena ifrån en Rosa bandet kampanj och den andra om Ung cancer och vad de arbetar för. Det hon ville förmedla till oss var att vi inte skulle klaga över småsaker.

När vi ändå är inne på folkhälsotemat så fick vi också se en film som ville motarbeta rökning. Eleven höll ett informerande tal med en moraliserande avslutning. En elev höll en genomgång för oss framme vid tavlan om hur man går tillväga om en båt välter. Hon använde både teknik och terminologi och framförde talet på ett humoristiskt, informerande och lättillgängligt sätt.

En kille som verkligen imponerade höll ett tal om fattigdomen i Afrika. Talet var argumenterande och informerande. Han talade om ett samhällsansvar. Vi fick se ett klipp om en kille som saknar armar, ben och bekymmer. Talet handlade om hur vi skall känna motivation och livsvilja. Hur man aldrig skall ge upp.

Eftersom en av klasserna är en idrottsklass valde några stycken att informera om idrott. En talade om idrottspsykologi och idrottstänk och hur detta kan överföras till andra områden i livet. Är det något som går mot en så är det bara att kämpa vidare. Man kommer att lyckas tillslut. En annan visade ett klipp från Chelsea FC vs Liverpool FC där även en relativt liten person i sammanhanget kan förändra historien. Den tredje talade om fotbollen utifrån ett idoltänk och om vilka förebilder vi har i anknytning till ett hjältetema som vi nyligen har avslutat Han lyckades skapa en fantastisk känsla och hålla kvar vid den. Det är många idrottselever och det märks. Den fjärde sammanfattade innehållet i en artikel om sydafrikanska landslaget och drog några slutsatser. Den sista killen förklarade ett klipp från en målmiss i kvartsfinal där han använde cliffhanger för att hålla kvar oss lyssnares intresse. Vår elevpublik började ställa frågor och han avslutade sin presentation med orden: "Ta aldrig något för givet! Allt är möjligt!" 

I den andra klassen har några av eleverna informerat oss om klassiska författare. De har informerat om andra tänkare som Friedrich Nietzsche och Charles Darwin. De har lärt oss om upplysningsidealen kopplat till hur livet och samhället ser ut idag.

En kille hade undersökt vad som egentligen låg bakom flygplansolyckan med Air France flight 447. Han hade hittat en nyhetssändning från CBS News från 27 maj 2011 som kan diskuterade kring.

Vi har fått lära oss om cykliska och linjära tidsuppfattningar, efterkrigsförfattarna utifrån ett gruppsykologiskt perspektiv, Maslow och behovstrappan, Freud och psykoanalysen och Hemingways isbergsteknik.

En tjej hade undersökt mobiltelefoner och mobilbatterier och höll en genomgång för oss på tavlan om vilka faktorer som gör att batteriet håller längre. En annan tjej läste en text för oss som hon hittat på facebook där hon ville väcka våra tankar gällande skillnader öst och väst och hur fattigdomen slår till mot vissa länder.

Vi fick se en shortmovie från en kampanj om alkohol där små bebisar fick spela rollen av fulla vuxna i Las Vegas. Vi har fått lära oss om August Strindbergs infernokris, om Emile Zola och Dreyfusaffären, om modernismen utifrån ett ekonomiskt och ett psykologiskt perspektiv.

Allt utifrån elevernas kunskapstörst i jakten på kunskap! Så mycket mer än en lärobok.

Så vad är det i temat "Pay it forward" som jag vill att ni skall göra?

Lär dig något!

Berätta om detta för dina kamrater.

Gör en instruktionsfilm till något du vill lära andra.

Starta ett UF-företag och samla in pengar till din idrottsorganisation eller en hjälporganisation.

Skapa något som du och dina vänner kan ha nytta av i skolan eller i framtiden.

Hitta ett sätt för oss att nå våra mål.

Gör vad du vill, men gör det bra!

Hjälp någon som kan hjälpa någon annan.

Med andra ord: PAY IT FORWARD!

Elevexempel på hur ni kan pay it forward

Hanny och Rayan, två av mina elever som tog studenten förra året har visat exempel på hur man kan pay it forward. De gjorde en film för att marknadsföra sitt projekt. Ni får gärna titta på den som inspiration. Fundera över vad ni skulle vilja göra.

Pay it forward

Kommer ni ihåg när vi jobbade med hjältar? Vilka hjältar valde ni? Vilka var vardagshjältarna? Vad skulle ni kunna göra om ni var en vardagshjälte?

Se filmsnuttarna från Pay it forward.

Om vi nu skulle köra pay it forward i verkligheten. Vad skulle vi göra då? Vad behövs? Vem gör vad? Kan vi koppla det till andra ämnen än svenskan? Kan ni använda detta som era projektarbeten?

Vi kommer att prata om pedagogiska modeller som fröpåsen, målbilder, berget och cirklar. Nu kör vi!

Våga, lev, vinn!

Denna lille kille är påväg. Han har självförtroende, inlevelse, improvisationsförmåga, vilja att härma och lära. Att lära handlar om att vilja, att träna att tycka att något är roligt och intressant. Man behöver inte vara bra från början. Man behöver bara vilja bli bra. Då blir man bäst! Människan är så hämmad av vad vi tror att vi inte kan, istället för att fokusera på vad skulle jag vilja att kunna. När vi börjar i småskolan tycker de flesta att allt är jätteroligt. När vi lär oss en sång, eller en ny bokstav eller 1+1 så känner vi oss jättestolta. Titta mamma vad jag kan! Jag kan stå på ett ben. Vad skulle du vilja kunna eller lära dig idag?

Sommarpratarna 2012

Innan vi gick på sommarlov fick vi uppleva glädjen att Sverige vann Eurovision song contest och vår prinsessa Estelle blev döpt. Sommarlovet har nu inletts och så har även sommarpratarna. I juni har vi blivit underhållna av Anja Pärson, David Hellenius, Christina Lampe-Önnerud, Jo Nesbo, John Guidetti, Karin Falck ,Trita Parsi och Yngwie Malmsteen. Vi har en spridning i ålder mellan 20-80 år. Vi har en spridning i yrkesval där vi har två idrottsmän, tre inom film, tv och teater, varav en även är författare. En som håller på med musik som yrke, men många som håller på med musik privat, en statsvetare, en politiskt engagerad och en global entreprenör. Tyngdvikten ligger på kreativitet och prestationer. Om vi skall försöka uppskatta en spridning av livserfarenheter så ligger likheterna i viljan att lyckas och olikheterna i familjeförhållanden, vägar dit, värderingar, personliga egenheter och erfarenheter. Ur ett jämställdhetsperspektiv så är det lika många kvinnor som män och lika många med svenska som utländska rötter. Alla har något att säga och vissa är mer underhållande än andra.

Förutom våra fantastiska sommarpratare som berättar för oss om livet så har det hänt en del viktiga, roliga och tråkiga saker i världen. Sverige åkte ur EM i fotboll. Finalen stod mellan Spanien och Italien, där Spanien vann. Vi har haft parlamentsval i Grekland och Frankrike. Vladimir Putin har tillträtt som Rysslands president. Egyptens f.d president Mubarak har dömts till livstids fängelse. EU diskuterar hur vi skall hjälpa Grekland och Europa ur den ekonomiska krisen. Diskussioner kring utgång ur EU eller i alla fall euron förs.

För att återgå till mina sommarpratare så följer här en kort resumé av hur jag har uppfattat dem. Jag har orättvist nog gett dem olika stort utrymme, men det ligger i intresset av hur jag har uppfattat dem och hur mycket av det som de har förmedlat som jag har tagit till mig. Detta inte sagt att ni inte skulle uppfatta dem annorlunda, och det hindrar er inte heller från att gå in och lyssna och bilda er en egen uppfattning. Är det någon som verkar intressant så gå gärna in och lyssna på SR.

Anja Pärson (Skidåkare 30 år) talar om hennes idrottsprestationer och det som hon offrat och vunnit för att kunna prestera. Hur hon idag kan längta tillbaka till detta, samtidigt som hon idag väljer ett nytt liv. Ett liv där hon måste möta känslor och verklighet. Där hon måste ta itu med saker som hon tidigare har kunnat ignorera med ursäkten att hon måste prestera och ägna sig åt skidåkningen. Hon berättar om sin relation till Filippa och hur svårt och roligt det är att en konstnärsjäl och en idrottskvinna skall lära sig att leva tillsammans. Hon talar ut om sin homosexualitet med uppmaning att inte bli gjord till en ikon. Att andra inte skall använda henne för att föra fram sina åsikter. Hon är Anja! Hon vill äga sitt kändisskap. Hon vill bestämma när hon skall vara känd och när hon skall vara Anja.

David Hellenius( Programledare 40 år) berättar ärligt och nära om viljan att bli skådespelare, drömmen dit, vägen fram och hur livet ser ut idag. Han berättar om hans liv som liten och blyg, från att inte prata till att prata för mycket om fiaskon och livet. Han är väldigt ärlig i sina beskrivningar och hans övergångar mellan tal och låtar är väl genomtänkta. Han tillägnar Renee och hans son lite utrymme och väljer en låt till sonens ära. Han talar om kontrollbehov, inbillningssjuka tankar, och andra psykiska föräldradrag som han lever med. Allt framfört med humor och personlighet. Mycket underhållande!

Christina Lampe-Önnerud (Global entreprenör 45 år) berättar om uppväxten i Ludvika och om kärleken till kemi. Hon är uppvuxen av en far med tyskt ursprung, som efter kriget flytt till Sverige. Om hur fadern som hennes förebild forskade, gjorde affärsresor och kom hem och berättade om alla möten, kulturer och tankar om nyskapande. Mamman var lärare och kärleken mellan henne och fadern var kärlek vid första ögonkastet. Hon forskade kring batteritekniken för att hitta nya energilösningar. Idag har hon företag och många patent.

Jo Nesbo (Författare 52 år) berättar om sitt författarskap. Han pratar om lögner, historier och sanningar och hur dessa historier förlänger livet. Han berättar om hans erfarenheter som ekonom, musiker och författare. Idag är han känd som författare och hans verk har även blivit filmatiserat, men han berättar hur det var när han fått visa legitimation, inte fått tillgång till författarrabatt och hur det känns att vara ”känd”, men att inte bli igenkänd.

John Guidetti (Fotbollsspelare 20 år) Han berättar om olika matcher, olika mål, en sjukdom, en återkomst, hur han assisterat Zlatan, hur det känns att göra mål och vad hans fans har sagt. Trots hans unga ålder så har han alltid fått spela med de bättre, de som varit äldre och idag med de bästa.

Karin Falck (Regissör 80 år) Hon inleder med att prata om det oförklarliga och om personer som kan hitta saker som är försvunna. Hon tror på småknytt. En spådam hade fått kontakt med hennes avlidna man Åke. Nu säger hon att hon är botad från tron på det övernaturliga. Att det är bluff. Därefter börjar hon berätta om Uri Geller som kunde få klockor att börja fungera och som kunde böja skedar. Hon talar om trolleri, övernaturligt eller hallucinationer. Lite tror hon nog fortfarande... Hon berättar om avskedet till sin pappa. Värmländskan blev Stockholmska. 1938 före välfärdstatens tid innan andra världskriget och ransoneringar och skyddsrum, då växte hon upp tillsammans med hennes mamma. Hon pratar om kärlekar, livet på sjön, att bli farmor om rynkor och felaktiga kläder. Om skillnaderna i tid och ålder och hur perspektiven påverkas och utmanas. Om charmen i ett barns sanningar.

Trita Parsi (Iranexpert 38 år) Han berättar om hans flykt från Iran. När de kom till Sverige hamnade de först i Uppsala. Pappan var anklagad för att ha stött den gamla regimen. Han fick åka tillbaka till Iran för att rentvå sitt namn. Trita var rädd att det var sista gången han skulle se sin far. Pappan blev rentvådd och tog flyget tillbaka till Sverige. Till skillnad från de andra barnen lekte Trita med sin bror lekar om revolution, kamp och död. Ju mer realistisk död, desto större bonuspoäng. Han berättar om utanförskapet och hur stoltheten gjorde att de sköt tillbaka. De var stolta över att vara utanför, trodde de då. Idag har Trita barn. Han ville inte att hans barn skulle känna att hemma var någon annanstans. De bor i USA. För att barnen skall bli ett med alla sina tre kulturer, kan de alla tre språken. De talar flytande svenska, amerikanska och persiska. De har tre namn. Ett persiskt ett arabiskt och ett fornnordiskt. De firar jul, midsommar, amerikansk thanksgiving och persiskt nyår. De läser Alfons Åberg och persisk mytologi för barnen. Man behöver aldrig ge upp en identitet för att bli en amerikansk identitet. I USA är det fullt naturligt att ha flera identiteter. Det konceptet har inte riktigt slagit rot i Sverige. Jag heter Trita Parsi och är iranier-svensk- amerikan. Tillsammans med Hillary Clinton, USAs främsta tidningar och den organisation som Trita skapat, drev de debatten om krigen i Mellanöstern framåt. Att inte skapa ytterligare ett Irak i Iran med samma fundamentalism som skett på 80-talet. Trita reste till både Iran och Israel för att kartlägga relationer. Han vågade riskera eftersom det fortfarande var en mindre chansning än den hans far hade gjort när han återvände till Iran. På grund av de böcker som han har skrivit kan han idag inte återvända till Iran. Han vill idag skydda sina barn från flykten och traumat. Han vill att de skall kunna välja alla sina identiteter och att drömmen på ett självständigt Iran även blir deras dröm.

Yngwie Malmsteen (Kompositör 49 år) berättar om hur hans uppväxt i en musikerfamilj präglat honom och hans uppväxt. Han berättar om hur gitarren som han fick som barn förändrade hans liv. Trots att han lärt sig att spela flera olika instrument var det alltid gitarren som stod honom närmst. Han gillar att spela så snabbt, så svårt och så avancerat som möjligt. Som tonåring åkte han till en studio varje jag och spelade in hårdrock och rock. Sedan började han blanda klassisk musik med rock och skapade sin egen musik. Idag är han erkänd som en av världens bästa gitarrspelare.

Juli inleddes med Klara Zimmergren, idag lyssnar vi på Amirzai Sangin och imorgon hör vi Emma Wiklund och därefter fler se:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=5148324

Här kan ni också lyssna på de sommarpratare som har varit. Har ni smartphones så kan ni ladda ner SR radio som app och lyssna både på sommarpratarna, vetenskapsradion, nyheter, kulturnytt, P3, musik eller det som ni är intresserade av. Hoppas att ni njuter av sommaren! Vi ses i augusti!

Planering av svenska som andraspråk 2 HT 2012

För att sammanfatta kurs 1 har jag gjort en utvärdering som jag inser nu när några hunnit svara på den, behöver göras på ett annat sätt i kurs 2. Många frågor har för många svar och det finns inte utrymme för så mycket egna tankar. Fyll i den ändå och bifoga ett mail med det ni har att säga som inte ryms i utvärderingen.

http://www.surveymonkey.com/s/KW85FJJ

Vad skall vi göra i nästa kurs?

Ni som vill ha behörighet till högskolan kommer att läsa svenska som andraspråk 2. För att sammanfatta och konkretisera målen i svenska som andraspråk 2 så handlar det om följande:

Förmågor: 

Förmåga att kunna reflektera 

Förmåga att kommunicera

Förmåga att utveckla kunskap

Förmåga att läsa och förstå skönlitteratur

Förmåga att ha självinsikt

Förmåga att förstå

Förmåga att värdera
Förmåga att tala
Förmåga att läsa

Förmåga att lyssna

Förmåga att skriva

Förmåga att lära och reflektera över er inlärning

Förmåga att reflektera och förstå er flerspråkiga identitet

Förmåga att jämföra modersmålet med svenskan

Hur kan man göra detta?

• Reflektera görs genom läsning, tankar, samtal och diskussioner. Ni skall bland annat reflektera kring er flerspråkighet.
• Kommunikation görs i dialog, grupper, när ni kommunicerar till andra via internet, när ni kommunicerar till era klasskamrater och har muntliga framträdanden. För kommunikation, diskussion och samtal krävs ett rikt ordförråd och kunskaper om grammatik. Därför behöver vi jobba mycket med ordkunskap. Slå upp alla ord ni inte förstår. Försök att lära er mer avancerade ord som ligger utanför ert vanliga talspråk. Öva på ordappar och högskoleprov. Detta behöver ni om ni skall läsa vidare.
• Förmåga att utveckla kunskap avgörs av era inlärningsstilar. Vissa av er lär genom att lyssna, andra genom att ställa frågor att besvara, vissa genom att läsa och skriva egna anteckningar, genom att reflektera över det ni hör och läser, genom att utveckla ert skrivande och fundera över vad, hur och varför ni skriver det. Vissa lär genom att göra saker praktiskt. Det finns inlärningstest som ni kan göra om ni inte är säkra på hur ni bäst lär er. (Se google Gardner intelligenstest).
• Förmåga att läsa och förstå skönlitteratur kan utvecklas genom att läsa mer, att diskutera det ni läser, att anordna små bokklubbar hemma hos varandra där ni väljer en gemensam bok att diskutera kring. När ni läst flera verk inom en genre/ämne eller från samma författare så skapar ni en större förståelse för denna typ av verk eller för denna författares sätt att skriva. När ni läser verk från en viss epok så skapar ni förståelse för denna tids samhälle och sätt att skriva.
• Förmåga till självinsikt skapas genom livet, tankar, reflektioner, misstag, utveckling och erfarenheter. Att reflektera över sig själv och vilka egenskaper man vill putsa på och vilka man vill utveckla och förstärka. NI skall bland annat förstå er flerspråkiga identitet.
• Förmåga att förstå skapas på olika sätt beroende på vilken inlärningsstil ni har, hur lätt ni har för att lära och det tar olika lång tid. Ni får läsa tills ni förstår, fråga tills ni förstår eller göra tills ni förstår.
• Förmåga att värdera skapas när ni tränar på att värdera, jämföra och analysera.
• Förmåga att tala skapas genom att hålla tal och diskutera. NI skall även träna på att samtala.
• Förmåga att läsa skapas i grundskolan, utvecklas på gymnasiet och fördjupas under resten av livet.
• Förmåga att lyssna skapas när ni fokuserar på vad andra säger, ställer motfrågor, ger respons och ger andra talutrymme.
• Förmåga att skriva utvecklas genom träning, kunskaper om texttyper och grammatik, utvecklat ordförråd.
• Förmåga att lära utvecklas genom ert sätt att lära. Se inlärningsstilar.
• Förmåga att reflektera och förstå er flerspråkiga identitet
• Förmåga att jämföra modersmålet med svenskan

Så vilka kunskaper är det skolverket vill att ni skall ha efter att ha läst svenska 2?

• Kunskaper om flerspråkighet.
• Kunskaper om språkriktighet.
• Kunskaper om referat och citatteknik.
• Kunskaper om språkhistoria.
• Kunskaper om genus.
• Kunskaper om skönlitteratur.
• Kunskaper om författare.
• Kunskaper om livet.
• Kunskaper om allmänmänsklighet.
• Kunskaper om texttyper.
• Kunskaper om språkets uppbyggnad och historia.
• Kunskaper om språklig variation.
• Kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information.

Vilka möjligheter/uppmaningar krävs för att ni skall tillägna er dessa förmågor och få dessa kunskaper?

• Att vi läser skönlitteratur
• Jobbar med olika texttyper
• Talar
• Skriver
• Lyssnar
• Lär
• Skapar
• Att ni får möjlighet att uttrycka era personligheter
• Att ni får kunskaper om omvärlden, medmänniskor och samhället
• Att vi diskuterar kring det allmänmänskliga i tid och rum
• Att ni är öppna för nya tankessätt och perspektiv
• Att ni får och ger respons
• Att vi jobbar med argumentation och utredande texter.
• Att ni får jobba med citat och referatteknik
• Att vi pratar om flerspråkighet.
• Att vi jobbar med genus och kulturer.

För att ni skall se att jag inte har hittat på detta, följer målen från skolverket:

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sva

Slutuppgift kurs 1

Uppgiften består av tre delar. Den första handlar om att undersöka ett forskningsområde och att skriva. Den andra handlar om att presentera din undersökning/forskning och att hålla i en diskussion. Den tredje handlar om att lyssna och ge respons. Lycka till!

Uppgift!

1. Mål ett är: ”Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat och referatteknik. Grundläggande källkritik. ” Till denna uppgift hör även målet: ”Skriftlig framställning och språkriktighet” och ”Skönlitteratur av såväl kvinnor och män från olika tider och kulturer. Ta upp centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag”

Hur skall ni lösa detta?

Hitta ett ämne inom språk eller litteratur och läs på. Använd olika källor. Skriv en text med egna ord där du jämför vad olika forskare tycker i frågan, eller hur olika författare framställer exempelvis ondska. Skriv din jämförelse och analys med korrekt språk, korrekt källhänvisning och ett kapitel där du kritiskt granskar dina källor. Upplägget i din rapport skall vara argumenterande och framåtdrivande så att man blir övertygad om att det du kommer fram till är korrekt. Använd retoriska stilgrepp för att övertyga. I din diskussion kan du vara personlig (som om du skriver en krönika). Texten skall kunna svara för två syften. Det första är att informera på ett vetenskapligt sätt kring ett aktuellt forskningsområde. Det andra att underhålla som intressant och rolig läsning. Skriv ett bidrag till vetenskapsdebatten.

2. Mål två är: ”Muntlig framställning med övertygelse (argumentationsteknik och retorisk arbetsprocess) med ett presentationstekniskt hjälpmedel.”
   
   
   Detta löser ni genom att: 
   
   
   När ni nu är klara med ert vetenskapliga bidrag så skall detta framföras i klassen TORSDAGEN DEN 24 MAJ. Ni skall ha gjort en keynote, film, intervju, ljudinspelning etc som kan demonstrera och förstärka budskapet i er vetenskapliga jämförelse. Gör ni en keynote kan ni ställa tabeller och variabler mot varandra som tydligt visar hur olika forskare tycker i olika frågor, eller hur olika författare skildrar ett motiv. När ni lägger upp ett tal så använder ni olika retoriska stilgrepp. Framför talet med ögonkontakt, tydlighet, bra språk, engagemang, väl pålästa och drivande. Som att ni håller i en lektion och detta är er chans att övertyga era lyssnare om vilken forskning som är den rätta. Till er muntliga framställning skall ni också ha förberett en diskussion som ni skall hålla i, där ni skall få era kamrater att diskutera. Frågorna skall handla om ert forskningsområde eller ert litterära perspektiv/område.
   Diskussionen skall vara kopplat till något av följande två mål: ”För en diskussion kring språkliga begrepp, språklig variation och språkriktighet. ” eller ”för en diskussion kring dialekter och språklig variation och skillnader mellan formellt och informellt språk.”

3. Mål 3 är: ”Att lyssna och ge respons när andra håller tal. ” När de andra håller i sin lektionsdel så skriver ni aktivt respons på deras framförande. Vad som är bra. Vad de kan tänka på och vad ni hade satt för betyg på arbetet och framförandet om ni hade fått bestämma. Kolla på betygsbeskrivningarna för respektive betyg. Var passar er kompis in?

För att få E krävs att eleven till viss del anpassar efter syfte och mottagare, kan reflektera och ha enkla sammanfattningar, översiktligt kan redogöra för samband och med viss säkerhet kritiskt granskar källor.

För att få C krävs att eleven förmedlar tankar och åsikter på ett nyanserat sätt, att dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar, att språket är varierat och delvis välformulerat, att eleven reflekterar över innehåll med hjälp av berättartekniska och stilistiska begrepp, att iakttagelserna är välgrundade och utgår från olika perspektiv

För att få A krävs att eleven håller i förberedda samtal och diskussioner. Kan förmedla tankar och åsikter på ett nyanserat samt genom muntlig framställning inför grupp. Eleven har god åhörarkontakt- Eleven använder med god säkerhet ett presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen. Argumentationen är väldisponerad och tydligt urskiljbar. Språket är välformulerat och innehåller goda formuleringar. Eleven lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya och relevanta perspektiv. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Iakttagelserna är välgrundade och nyanserade och diskuteras utförligt utifrån flera perspektiv. Dessutom resonerar eleven om attityder till flera olika former av språklig variation. Eleven visar kännedom om skönlitteratur från olika författare, tider och kulturer. Eleven kan diskutera kring olika centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande. Eleven kan bearbeta, sammanfatta och kritiskt granska forskning och faktatexter. Citat och referatteknik är korrekt. Eleven för ett källkritiskt resonemang. Texten går att validera.

Relationer

Årets nationella handlar om relationer. Ni som läser b-kursen har fått ut häften med texter som skolverket har valt ut. De flesta är artiklar, men det finns också utdrag ur romaner, dikter och andra texttyper. Ni som läser kurs 1 får era häften på skrivdagen. B- kursare kan förbereda er genom era muntliga framträdanden och genom att öva på att skriva argumenterande eller utredande artiklar, dela in i stycken och hänvisa till källor. Kurs 1-elever kan förbereda er genom era muntliga framträdanden, genom att läsa böcker och genom att öva på att skriva, dela in i stycken och att hänvisa till text. Förutom häftena finns det massor av filmer, böcker och artiklar om kärlek. Här är några tips:

Lyckan, kärleken och meningen med livet av Elizabeth Gilbert

Veronika bestämmer sig för att dö av Paulo Coelho

En dag av David Nicholls

Lyckan, kärleken och meningen med livet

Veronika bestämmer sig för att dö

En dag

Språksociologi

Tema språksociologi SvA mars 2012

Tidsplan

Vecka 11 Genomgång språksociologi och hur man skriver utredande uppsats. Eleverna delas upp i följande grupper:

1. Kroppsspråk, gester och kulturkrockar: ________________________
2. Maktspråk: ________________________ , ________________________
3. Ortnamn, Falkenbergs historia, halländska ord: ________________________
4. Vilka dialekter talas på skolan? : ________________________
5. Vilka språk talas på skolan? : ________________________
6. Ungdomsspråk: ________________________
7. Invandrarspråk: ________________________
8. Nyord 2006-2012: ________________________
9. Fult språk, svordomar och slang: ________________________
10. Mäns och kvinnors språk: ________________________
11. Tvåspråkighet och flerspråkighet: ________________________

Vi går igenom hur man skriver utredande text/uppsats/rapport/vetenskaplig text/referat och hur man hänvisar till källor med fotnoter. Detta skall ingå i era uppsatser:

1. Rubrik
2. Innehållsförteckning
3. Inledning och bakgrund; syfte och frågeställningar
4. Metod (hur har ni gått tillväga) och material (vad har ni använt/läst)
5. Undersökning (här presenterar ni själva arbetet) Kan även vara film, tabeller, praktiskt
6. Resultat och diskussion (här besvarar ni era frågeställningar och berättar vad ni har kommit fram till).
7. Källförteckning

Ni jobbar själva med att hitta fakta, artiklar, böcker om ert ämne. Var noga med att skriva upp alla källor. Gör klart enkäter, intervjufrågor, filmer (annat sätt att redovisa).

Vecka 12

Sammanställ era enkäter, intervjuer, filmer och litteraturgenomgångar. Lägg in eventuella filmer från youtube eller som ni har gjort själva och länkar i era keynotes. Vi följer upp hur långt alla grupper har kommit. Vi ser film om språksociologi. (Svenska dialektmysterier svt play).

Genomgång språkhistoria. PPT+ film. Därefter fortsätter ni att arbeta med era egna undersökningsområden.

Vecka 13

Diskussion kring språkhistoria, språksociologi och flerspråkighet. Varför förändras språk?

Gör klart era presentationer och öva på att framföra dessa.

Vecka 14

Redovisa språksociologi

vecka 15 Påsklov

Vecka 16

Omdömesdiskussion och utvärdering.