Teknik, framtid och utbildning

Årets nationella prov i svenska handlar om teknik, framtid och utbildning. Hur vill ni att er framtid skall se ut? Hur tror ni att skolan och samhället ser ut 2030? Vilka tekniska prylar tror ni att vi har då? Vilka yrken tror ni kommer att finnas? Vad kör vi runt i på gatorna? Hur ser hus och städer ut?

I edmodo www.edmodo.com finns länkar till era gruppers todaysmeet www.todaysmeet.com. Era delade todaysmeet sparas bara på nätet i en månad. Vill ni behålla informationen så kopiera och klistra in i ett annat dokument. 

I dessa kan ni dela tankar, reflektioner, filmer, länkar, popplets http://popplet.com/ etc. 

Ingångslägen:

Hur vill du bygga din bild av framtiden?

Spela in en film (iMovie eller valfritt program).

Gör ett radioprogram (Soundcloud, spreaker, Garageband eller annat program).

Håll ett tal!

Kom på ett eget sätt att redovisa dina kunskaper.

Inspirationsfilmer kopplat till texterna i häftet:

Matteundervisning med Dan Myers:

21 Century skills:

Världen förändras hänger vi med? (Svenskt Näringsliv 2010):

Trailer från filmen I Robot med Will Smith:

Ruben Östlunds film Play om nånannanismen:

Romeo och Julia av Shakespeare. Filmatisering:

Organtransplantationer:

Organdonationer:

Barnkonventionen: 

Teknologi: 

 

Google glass: 

Hur kan vi jobba inkluderande i skolan?

Inkludering handlar om att skapa möjlighet för alla elever att känna delaktighet i skolan. Vilka verktyg kan skapa möjligheter för kommunikation och inkludering? 

Inkludering innebär ett arbetsätt som gör alla i skolan delaktiga i skolans kultur, lärandemiljö och sociala liv. Begreppet inkludering associeras ofta med elever som har funktionshinder eller med elever som är i behov av särskilt stöd. Tanken är att arbeta för ökad delaktighet som omfattar hela skolan. För att göra ett bra arbete i inkluderande miljöer, behöver lärare ha en positiv attityd, förhållningssätt, förmågor, kompetenser, kunskap och förståelse. Det handlar om att se eleverna för var dem är. Att utveckla både de starka och de svaga. Att variera arbetsätt. Alla elever behöver inte göra samma sak.

Diskuterar vi pedagogik, metodik och vad vi gör? Vad som är bra? Vad som är nyckelfaktorer till framgång? Hur vi samverkar med våra kollegor? Planerar vi undervisning ihop? Hur kan vi utnyttja varandras kunskaper och de resurser vi har på skolorna? #Kollegialt lärande.

Gemenskap handlar också om delade värderingar och hur vi bemöter varandra. Hur kan vi skapa ett delande klimat på våra skolor/i skolsverige? Hur jobbar vi med genus och likabehandling? Hur skapar vi ” En skola för alla”. Hur gör vi för att ”Alla skall lyckas”.

Elever lär i samverkan med varandra. Hur ger vi dem utrymme för diskussion och grupparbete? Jobbar vi med kamratrespons? Får vi eleverna att fundera över vad vi skall göra? Vilket målet är? Hur vi skall göra det? När vi arbetat med ett projekt/tema/arbetsområde. Diskuterar vi vilka förmågor vi har utvecklat? Vad vi har lärt oss? Vad som gick bra? Vad som gick sämre? Hur vi skall göra nästa gång? Tar vi tillvara på våra kompetenser ute på skolorna? Låter vi våra kollegor visa på goda exempel på ämnesträffar eller arbetslagsträffar?

Viktigt att diskutera med våra elever när vi gör en lektionsplanering är:

vem gör VAD? HUR gör vi? Vad är vårt SYFTE? Vi behöver sätta in det vi gör i ett VARFÖR? och i ett större sammanhang.

Tanken handlar om att vi inte skall förändra eller bota folk. Vi skall bara låta folk vara olika.

Hur arbetar man då inkluderande?

• Verka för en ständigt förbättrad skolverksamhet för lärande och delaktighet.

Kärnfrågor:

Vad är en inkluderande skola?

Hur ser vår skola ut?

Hur använder vi de resurser vi har?

Hur skapar vi en inkluderande process?

Nyckelfaktorer:

Inkludering

Ökad delaktighet och gemenskap

Resurser för att stödja lärande

Stöd för mångfald

Viktiga förutsättningar för inkludering:

Läroplanens mål och genomförande

Se kunskap som en process och inte ett tillstånd.

Utveckla vårt lärande för att möjliggöra deltagande för alla elever

Låta eleverna vara med i klassrummet

Formativ bedömning

Kontinuerlig respons och feedback med syfte på hur vi skall utvecklas och nå längre. Nu är du här. Detta är ditt mål. Hur långt har du nått när kursen är slut?

Frågor att fundera över:

Hur kan vi skapa ett inkluderande arbetsätt i klassrum?

Hur kan vi stödja elevers utveckling mot en ökad målupplevelse?

Hur skapar vi en skola för alla?

Vilka värderingar och förutsättningar styr vår undervisning?

Hur kan vi stödja eleverna i deras lärandeprocess?

Hur ger vi eleverna möjlighet till att reflektera kring sitt lärande?

Vilket stöd kan eleven få i klassrummet?

Hur kan vi öka elevers delaktighet i samtal och på lektioner?

Hur kan vi svara mot elevers olika behov?

Hur jobbar vi med värdegrund i skolan?

Hur jobbar vi med individuella arbetsuppgifter?

Hur kan vi variera metoder för att olika aspekter av elevernas lärande skall täckas?

Hur skapar vi positiva attityder i klassrummet?

Hur skapar vi motivation?

Vilka digitala verktyg kan öka elevernas delaktighet och inlärning? 

I skollagen kap 3 framgår att skolor skall verka för inkludering och kollaborativt lärande. 

http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K3

FN- EU- kommissionen- Skollagen- Läroplaner, examensmål och ämnesmål

Källor: Tony Booth och Mel Ainscow (2000) Inklusion Handbok för ökad delaktighet och gemenskap i skolan. Centre for Studies on Inclusive Education, (CSIE) Den svenska utgåvan är en del av utvecklingsdialogen mellan Myndigheten för skolutveckling och Göteborgs stad: Inkluderande skola i Göteborg.

Amanda Watkins EU kommissionen (2007) Rapporten Bedömning och inkludering

Frågeställningarna i boken har utvecklats från ett projekt med representanter från 23 länder. Se vidare: http://europa.eu.int/comm/dgs/education_culture/index_en.htm

Amanda Watkins EU kommissionen Lifelong Learning Programme (2009) Huvudprinciper för att främja kvalitet i inkluderande undervisningsmiljöer. Underlag för beslutsfattare.

Index for Inclusion/Handbok för inkludering skapades i England under 1990-talet och bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den första versionen publicerades i mars 2000. Idag ingår den i kapitel 3 i vår skollag.

För vidare läsning se: Blossing, Scherp, Lundahl, Hattie, Pontadura, Sir Ken Robinsson, SAMR-modellen, TPC- modellen

Kina-besök

Nästa vecka får vi ett hit en vänklass från Kina. Vårt uppdrag är att visa dem hur vi jobbat med ICT i skolan.

Onsdagen den 30 januari träffas vi för att diskutera hur vi använder IKT (ICT in english) i undervisningen. Vi testar olika verktyg för interagerande (interact), kollaborativa (colleborate) och inkluderande (including) läroprocesser (learning process).  Ni eleverna får välja ansvarsområde. Antingen att visa något som ni har jobbat med under terminen, eller att ansvara för att förklara hur ett visst verktyg fungerar.

Torsdagen den 31 januari träffas vi för att skapa en struktur. Vem gör VAD? HUR gör vi? I vilken ordning? Vad är vårt SYFTE? Vi behöver sätta in det vi gör i ett VARFÖR? och i ett större sammanhang.

Måndagen den 4 februari träffas vi för en sista repetition. Tillsammans som ett team kör vi genrep på engelska och låtsas att vår kinesiska klass är här och lyssnar. Det är bra om ni har översatt det ni har tänkt säga till engelska till detta tillfälle.

Onsdagen den 6 februari: Vi är ett team! Vi kör hårt! Vi visar vad vi kan! Det vi glömmer bort vet inte vår publik. Det vi gör, gör vi med värme och självförtroende! ”I am the King of the world!”

Torsdagen den 7 februari: Ingen svenska med Linda Ammitzböll. Hon föreläser. Ni har vikarie. Mitt förslag är att ni diskuterar vad ni har lärt er av Kina-mötet och ert framträdande. Dela ett dokument genom google docs eller titan pad. Skicka era reflektioner till mig.

Måndagen den 11 februari: Vi diskuterar vad vi har lärt oss av vårt Kina-möte.

Till projekt Kina-möte!

Om du ansvarar för ett verktyg:

1. Visa hur det fungerar
2. Berätta vilka förmågor (abilities) som du tror att du utvecklar genom att använda verktyget

• Förmåga att kommunicera.
• Förmåga att samarbeta
• Förmåga att återge fakta
• Förmåga att strukturera
• Förmåga att lyssna
• Förmåga att minnas
• Förmåga att skriva
• Förmåga att tala
• Hitta på egna förmågor

3. Berätta hur du tror att detta verktyg (learning tool) ökar er delaktighet i klassrummet

• Genom att dela ett dokument får vi del av andras tankar och kunskap.
• Genom att arbeta med filmklipp får vi en större förståelse av ett skeende
• Genom att samla det vi skapar i bloggar och edmodo kan vi se vår process och utveckling.
• Genom att dela det vi skapar med varandra kan vi ta del av varandras kunskap.
• Genom att dela det vi skapar med andra kan vi få respons av varandra och av vår lärare.
• Genom att göra quizz som rättar sig själv så får vi direkt reda på hur många ord vi behärskar.
• Genom att få grönt ljus i edmodo vet vi att vi nått upp till ställda mål inför arbetsuppgiften.
• Genom att få gult ljus i edmodo vet vi att vi har presterat bra, och vi kan börja fundera på vilka nya mål vi skall sätta för att nå ännu längre.
• Genom att få rött ljus i edmodo vet vi att vi behöver fundera på HUR? Hur skall vi göra nu för att nå upp till ställda mål. Skall vi träna igen på samma sätt, eller behöver vi förmedla att vi har kunskapen på ett annat sätt. Gör om gör rätt!
• Kom på egna argument till varför digitala verktyg kan öka ett lärande och förenkla er inlärningsprocess.

4. Berätta hur verktyget hjälper dig att minnas ett visst arbetsområde

• Popplet är ett mindmap-verktyg som kan få oss att bestämma fokus på en uppgift och att få en uppfattning om ett arbetsområde.
• Portfolio-funktionen i edmodo får oss att kunna gå tillbaka och se vad vi har gjort och arbetat med. 
•  Filmer som vi skapat kan vi se igen! 
  
  
  Kom på egna argument till vad ni minns, vad ni lär er, och vilka funktioner verktyget har.

5. Berätta hur verktyget får dig att lära av dina kamraters kunskap (knowledge).

• Vi ser vad andra skriver i ett delat dokument, i edmodo-chatten, på bloggen
• Filmer får oss att bearbeta ett kunskapsområde, skapa något som vi kan visa och lära våra kamrater.
• Kom på andra argument.

Forskning:

Se: Blossing, Scherp, Lundahl, Hattie, Pontadura, Sir Ken Robinsson, SAMR-modellen, TPC- modellen

Om jag skall förklara kort med mina ord (utan källor hinner ej just nu):

I skollagen kap 3 framgår att skolor skall verka för inkludering och kollaborativt lärande.

Hur kan vi jobba inkluderande i skolan?

Inkludering handlar om att skapa möjlighet för alla elever att känna delaktighet i skolan. Vilka verktyg kan skapa möjligheter för kommunikation och inkludering?

Vi använder edmodo som lärplattform, kommunikationschatt, samling av våra filmer, texter och ljudinspelningar. Vi använder edmodo som utgångspunkt för quizzar, länkar och formativ bedömning. Eleverna kan ge respons på varandras projekt och inte bara få respons av läraren.

I edmodo och i bloggar kan vi använda metoden "Flippa klassrummet" och lägga ut saker i förväg så att eleverna vet vad vi kommer att jobba med och diskutera på lektionen. Elever vars kreativitet väcks på kvällar har förmånen att arbeta när det passar dem. Elever som varit sjuka kan enkelt gå in och se vad de har missat. Om de behöver repetition av lärarens genomgång, så finns det på edmodo.

Vilka andra verktyg är bra för inkludering?

Som lärare har jag ofta fått höra att vissa inte vågar räcka upp handen och säga vad de tycker. Att det är svårt att göra sin röst hörd om man är blyg och man är många. Genom att dela dokument via exempelvis google docs eller titan pad, så kan elever tillsammans bygga upp en text, en utgångspunkt för ett projekt och läraren ser vem som skriver vad och vad de skriver. Eleverna får del av varandras kunskap och kan tillsammans lära av varandra. Läraren kan gå in och kommentera och svara på frågor via chattfunktionen som finns på exempelvis titan pad.

Ett annat verktyg för att sätta igång en diskussion, en chatt eller ett samtal är todaysmeet. Eleverna går med i samtalet och läraren kan vara med och följa diskussionen. Liknande funktion har google hangouts, facebookchatten, facetime, skype in the classroom eller edmodo.

Viktigt i det kollaborativa och inkluderande klassrummet är att eleverna ges tid att reflektera. Vad är det vi har lärt oss idag? Vilka förmågor har vi utvecklat? Vad har varit våra nyckelfaktorer till framgång. Vad tar vi med oss till nästa lektion? Detta kan göras via diskussion, chattar, och ett bra verktyg för detta är en.linoit.com Verktyget fungerar som post-it-lappar där alla elever kan skriva en reflektion av lektionen. Läraren och eleverna ser reflektionerna och kan ta detta med sig för framtida lärdomar och mål.

Vem gör vad?

Vi gör en klasslista tillsammans idag.

Vårt syfte:

Vi formulerar vårt syfte tillsammans idag.

Välkomna!

Kompetenser och forskning kring lärande

Vad är ett omdefinierat lärande? SAMR-modellen av Ruben Puentedura

                                                       Vad säger Blooms taxanomi?

                    Mishra och Koehler om samspelet mellan pedagogik, innehåll och teknik

                                                                   21 century skills

Språklig kompetens (modersmål och moderna språk)

Matematiskt kunnande, vetenskaplig och tekniskt kunnande

 Digital kompetens

 Lära att lära

Samarbete

Kreativitet (entreprenörskap och kulturell medvetenhet)

Nyfikenhet

Kritiskt granska fakta och förhållanden

Delta i planering

Ta ansvar

Vad säger läroplanen och målen?

Forskning

Språksociologi, andraspråksinlärning och flerspråkighet

hej!

Ett av målen i svenska som andraspråk är att ha kännedom om språksociologi, flerspråkighet, att vara andraspråksinlärare och hur våra språk påverkar svenskan. Varför pratar ungdomar och vuxna olika? Varför finns det olika dialekter? Varför använder vi slang? Det finns filmer om detta på UR.se eller youtube. Det finns mycket forskning och artiklar. Sökord: språksociologi, andraspråksinlärning, flerspråkighet, dialekter, sociolekter, idiolekter.

I läroboken Språkporten kapitel 5 behandlar författarna delar av språksociologin och språkhistorien, men de har fokus på svenskan och inte varifrån era språk härstammar och er språkutveckling. Läroboken är några år gammal, så det finns nyare texter på nätet som kan ge en mer nyanserad bild. De kunskaper ni kan få ur kapitel 5 är viss information om språksociologi, ordkunskap, grammatik och språkutveckling.

Ni kan jobba med orden och texterna. För att träna inför nationella provet och även inför era projektarbeten i årskurs 3, så vill jag att ni skriver en utredande text om valfritt ämne inom språksociologi. Se www.svenska-som-andrasprak.blogspot.com MARS. Där finns ett inlägg med förslag om vilka ämnen inom språksociologi som ni kan välja och rubrikerna som ingår i en utredande uppsats. Viktigt är att ange källan!

hälsningar Linda

Lite länkar såhär innan jul!

Hemsida att användas av lärare:

http://www.svenskasomandrasprak.n.nu/

Blogg med beskrivning av elevernas tema:

http://www.svenska-som-andrasprak.blogspot.se/

Falkenbergs Gymnasieskolas beskrivning av gymnasieelevernas svenska som andraspråksundervisning:

http://www.edu.falkenberg.se/Frivillig-skolform/Falkenbergs-gymnasieskola/Utbildning/Amnen/Svenska-som-andrasprak.html

Facebook och undervisning

Facebook-grupper och facebooksidor med tips för elever och lärare:

Nationellt centrum för svenska som andraspråk:

https://www.facebook.com/NCandrasprak

Daniel Barkers flippade klassrum. Lärare i hela Sverige delar flippafilmer:

https://www.facebook.com/groups/flippa/

Digitala verktyg:

https://www.facebook.com/skolvaskan

Skype i klassrummet. Koppla upp er mot en annan skolklass i Sverige eller i världen:

https://www.facebook.com/skypeintheclassroom

Sida där eleverna kan lära sig språk på nätet:

https://www.facebook.com/Keewords?ref=stream

Framtidens läromedel:

https://www.facebook.com/framtidenslaromedel


Sidor med appar:

https://www.facebook.com/Skolappar

https://www.facebook.com/Spooktiger

https://www.facebook.com/lingapps

https://www.facebook.com/appfredag


Fortbildning IT:

https://www.facebook.com/settdagarna

https://www.facebook.com/teachmeet

Skräckromantik, modern skräck och vampyrer

Skräckromantiken är en litterär genre som uppkom under epoken romantiken. Det är en vidareutveckling av 1700-talets gotiska roman. Utmärkande drag är att författarna kombinerar skräck, fantasi, äventyr mystik och exotism. Skräcklitteratur kan ibland innehålla sciencefiction eller fantasy. Det är svårt att dra gränser i litteratur. Teoretiker och litteraturvetare försöker göra det och ta ut vad som är specifika drag för en viss tid/epok och en viss genre/texttyp, men ofta handlar det om tolkning och ett verk kan diskuteras utifrån flera genrer och influenser.

Typiskt för 1700-talets och 1800 talets tidiga skräckromantiska, gotiska litteratur, så kommer en ung oskyldig flicka till ett stort otäckt slott. Där väljer hon, eller blir tvingad till att stanna. I slottet sker övernaturliga och obegripliga saker. Kvinnan måste lösa mysteriet med slottet eller dess ägare. Vanliga inslag är saker som kan förflyttas mellan väggar och fönster, portar till andra världar i form av fönster, gångar eller speglar. 

Det finns en engelsk tidskrift som specialiserar sig på populärkultur inom skräck, fantasy och science fiction. Länk finner ni här:

http://www.sfx.co.uk/

En som har forskat kring varför vi fascineras av vampyrberättelser är litteraturvetaren Anna Höglund. Hon tror att vi fascineras för att vi i viss mån kan finna identifikation och distans. Hon tar upp hur vampyren har kunnat framföra tidens politiska åsikter och varför vampyren har skildrats olika i tid och rum. Vampyren förändras från motbjudande, till den attraktive adelsmannen, till Dracula och til nutidens flera mänskliga ”snälla” vampyrer som Edward Cullen i Twilight. Om ni vill läsa avhandlingen från 2009 så är titeln ”Vampyrer. En kulturhistorisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet.

Maria Franck skriver i 1 numret av Svenskläraren 2011 om den vampyrboom som uppstått där hon tar upp fenomenet. Hennes diskussion utgår från olika verk och handlar delvis om vår fascination och delvis varför somliga skäms för att erkänna denna. Artikeln går under titeln Vampyrberättelsens misskända arv om ni vill läsa vidare.

En föregångare till våra moderna vampyrberättelser är Bram Stokers verk Dracula från 1897. Maria Ulfgard som har skrivit en analys av flickors lustläsning talar om kombinationen gotik, skola, ifrågasättande och medmänsklighet gör att vampyrberättelserna tilltalar oss. Maria Ulfgard hävdar även att Twilightserien bygger på olika klassiker från romantiken som Jane Austens Stolthet och fördom, Emily Brontës Svindlande höjder och Shakespeares Romeo och Julia. För vidare läsning se Maria Ulfgard För att bli kvinna -och av lust: en studie i tonårsflickors läsning från 2002.

Varför tar vi upp detta nu i november 2012? Vi har precis kommit tillbaka efter höstlov. Ni har avslutat era medeltidsnoveller och den 14 november i år har den nya Twilightfilmen premiär. Jag tycker att det är häftigt att gammal gotisk skräckromantisk litteratur har inspirerat så många nutida författare. Det som skrevs för 200 år sedan och fortfarande är aktuellt är kvalitet. Det har skrivits mycket dåligt också, men det är sedan länge bortglömt. 

Läs vidare:

• Anne Rice har skrivit serien om The Vampire Cronicles/ Vampyrkrönikan (En vampyrs bekännelse/Interwiew with the Vampire) från 1976 är den första boken. Denna bok har också filmatiserats. I huvudrollerna är Christian Slater, Brad Pitt, Tom Cruise, Stephen Rea och Antonio Banderas. Boken är skriven 1976 och filmatiseringen är från 1994.

trailer på filmen finner ni här:

http://www.youtube.com/watch?v=HBTObecD93s

• Den författare och de böcker som har inspirerat till serien True Blood är Charlaine Harris bokserie Southern Vampire mysteries som inleds med boken Dead until Dark från 2001. Boken handlar om vampyrer som lever sida vid sida av människor i en småstad. En servitris är tillsammans med en av vampyrerna. Hon betraktar dem och funderar över hur det är att vara ”normal” människa. Huvudpersoner i serien spelas av Anna Paquin, Stephen Moyer och Alexander Skarsgård. Tv-serien är från 2008.

Trailer på serien finner ni här:

http://www.youtube.com/watch?v=uK1D9vGJePc

• Richard Mathesons bok I am Legend/ Varulvarnas natt från 1954 har filmatiserats tre gånger varav den senaste filmen är från 2007 med Will Smith i huvudrollen. Filmen handlar om en man som undgått att ha blivit smittad av ett virus som har drabbat mänskligheten. Staden har dessutom blivit invaderad av vampyrer och zombier.

Trailer på filmen hittar ni här:

http://www.youtube.com/watch?v=ewpYq9rgg3w

• För att ta upp ett svenskt exempel så slog John Ajvide Lindqvist igenom 2004 med romanen Låt den rätte komma in som filmatiserades 2008. Boken utspelar sig i Blackeberg.

Trailer:

http://www.youtube.com/watch?v=ICp4g9p_rgo

• En aktuell film som har premiär i Sverige den 14 november 2012 är femte delen av The Twilight saga. Den femte delen heter Breaking dawn del 2 och är baserad på Stephenie Meyers bok Så länge vi båda andas från 2009.

Trailer:

http://www.youtube.com/watch?v=5xOSoONDpY4

• Stephen King är känd för många böcker. Framförallt för boken ”Lida”. Detta verk handlar visserligen inte om vampyrer, men det har många genrespecifika drag som ensamma hus, att inte komma ut, att vara fast med en galen person etc. Denna bok kanske ni tycker är värt att läsa. Boken handlar om en galen kvinna Annie som fascineras av författaren Paul Sheldon. När Paul blir påkörd tar Annie med honom hem. När Annie har Paul i sitt hem läser hon hans manus om en kvinna vid namn Lida. Annie blir arg för att Lida dör. Hon tvingar författaren Paul att stanna kvar i hennes hus tills han har skrivit om manuset. Annie som förutom att hon är psykiskt sjuk är före detta sjuksköterska har dödat sina patienter, exmän och även den polis som kommer och frågar efter Paul. Paul upplever sig fast. Hur kommer detta att sluta?
  En bok som Stephen King har skrivit som däremot handlar om vampyrer är Staden som försvann. Denna bok har filmatiserats två gånger. I den senaste från 2004 med Rob Low, Donald Sutherland, Dan Byrd och Samantha Mathis i huvudrollerna. Boken handlar om den unge författaren som återvänder till hans hemstad. Ett hus är åter i fokus (Marstenshuset). Författaren tror att huset kan ha att göra med de konstiga saker som sker i stan. Misstankar om vampyrer ökar. Hur kommer det att sluta?

Trailer på filmen finner ni här:

http://www.youtube.com/watch?v=ujbiOSmxegg

Tidigare litteratur (Låna gärna på biblioteket! Ni kan också be bibliotekarien att tipsa om fler böcker):

• Horace Walpole The Castle of Otranto
• Ann Radcliffe The Castle of Athlin and Dunbayne
• E T A Hoffman Sandmannen
• Edgar Allan Poe Huset Ushers undergång
• Mary Shelley Frankenstein
• Charlotte Brontë Jane Eyre
• Victor Hugo Ringaren i Notre Dame

Efter Halloween och höstlov

7-10 november

När du är färdig med förra temat, så gå in på youtube. Sök på vampyrfilmer som Twilight, serien True blood, Interwiew with vampyres/ En vampyrs bekännelser etc. När du sett klippen skriver du en text till mig. Besvara frågorna:

"Varför fascinerar vampyrer oss?”

"Varför behöver vi skräck?"

14- 17 november

Nu har du sett filmklippen och skrivit vad som fascinerar dig. Vi diskuterar detta i helklass. Vi pratar om hur vampyridealet har förändrats. Vi pratar om vilka filmer vi har sett och hur skildringen ser ut där. Vi pratar om vilka böcker vi har läst och vad detta handlar om. Ni väljer en bok/ljudbok eller film. Börja läs. Läs även om bokens/filmens författare och förbered nästa veckas frågeställningar.

21-24 november

Vi sätter in vår bok/film i ett sammanhang. Berätta för dina kompisar om:

”Vem författaren är som har skrivit detta verk/bok/film”

”Vad ditt verk/bok/film handlar om”

”Vilka författare och verk kan ha inspirerat detta verk? (om din bok handlar om vampyrer- ta upp andra vampyrböcker) (om din bok handlar om unga ensamma flickor som kommer till ett slott som spökar- ta upp andra liknande berättelser).

”Om du skall koppla ditt verk/bok/films handling till tidstypiska drag för skräckromantik, eller modern skräcklitteratur, vad finns det för utmärkande drag?” (ex vampyrerna är snälla i modern framställning-, gotiska drag är exempelvis gotiska gamla slott, dessa böcker utspelar sig oftast i medeltidsmiljöer etc).

26- 29 november

Två vampyrer mot varandra. Ni får två vampyrer var. Din uppgift är att jämföra dessa och analysera dessa.

”Vad dödar dem?”

”Hur är de som person?”

”Hur ser de ut utseendemässigt?”

”Är de farliga?”

”Vem åtrår dem?”

”Vad äter dem?”

”Vilka kunskaper har dem?”

”Från vilken tid härstammar dem?”

”Hur bor dem?”

”I vilken miljö befinner de sig?”

Skriv egna frågor så att du har något att jämföra vampyrerna mot.

När du har gjort din vampyrjämförelse så berätta för dina kamrater om din jämförelse.

IT och undervisning

Hej elever och lärarkollegor! 

Jag tänker presentera några verktyg. Vissa stycken i detta inlägg riktar sig främst till kollegor. Det mesta kan nyttjas av både kollegor och elever. Sovra! :-)

Issu: Hur man gör en tidning på nätet. Eleverna kan använda det som presentation av sina projektarbeten, för att sammanställa ett tema, eller om de skriver artiklar så kan man sammanställa klassens bidrag i en gemensam tidning.

Hur? Eleverna kan skriva sina texter i ett vanligt textdokument, i paiges, eller valt program. När artiklarna är färdiga behöver man sätta texterna i ett gemensamt dokument i rätt ordning. Det man laddar upp i issu går inte att redigera inne i issu. Detta måste man ha gjort tidigare. Issu vill också att man gör om textdokumentet till en pdf innan man laddar upp den. Hur man gör detta följer i instruktionsfilmen som jag har länkat.

För att komma till sidan:

issu: http://issuu.com/

Elevexempel på hur två färdiga produkter kan se ut:

http://issuu.com/latsta/docs/nr1?mode=window&backgroundColor=%23222222

http://issuu.com/testbara/docs/pa_120508_2?mode=window&backgroundColor=%23222222

En kort version av hur issu fungerar:

https://www.youtube.com/watch?v=TcLV1CsGCJg

En längre version av hur issu fungerar:

https://www.youtube.com/watch?v=jYfdefBufcM

Blogster: Med hjälp av detta verktyg kan eleverna göra affischer, veckoblad, utskick, reklam, marknadsföring, etc. Några av våra kollegor har arbetat med detta.Vi kan hjälpas åt. 

För att komma till sidan:

blogster: http://www.blogster.com/

Hur blogster fungerar den korta versionen:

https://www.youtube.com/watch?v=MvC47fUANLk

Hur blogster fungerar den långa versionen: 

 

https://www.youtube.com/watch?v=sGl9eYNCxqk

Digitala prov: I språk tränar eleverna olika ordklasser, ordkunskap och andra områden där läraren kan lägga in alternativ som passar med endast ett rätt svar. Till sådana övningar passar detta verktyg. (För textanalys, uppsatser etc fungerar inte detta verktyg). Fördelen är att du kan lägga in 100 frågor och välja att varje gång en elev vill göra testet så slumpas det ut 20 frågor. Detta innebär att elever som gör testet jämte varandra får olika prov. Det innebär också att elever som vill göra det flera gånger, kan få olika prov. Proven rättar sig själv och du kan se elevernas resultat i procent. Procenten mäter inte måluppfyllelse i kursen formativt, men eleven (och du) kan i alla fall få en uppfattning om hur pass god ordkunskap hon/han har, eller vilket grammatiskt område som eleven behöver träna mer på etc.

För att komma till sidan:

digitala prov: http://www.digitalaprov.se/

Hur det kan se ut: 

 

http://www.digitalaprov.se/film.php?id=eSqrf6dL2JA

http://www.digitalaprov.se/film.php?id=ND78wbR0CEI

Bloggar: Bloggar kan användas för att ha en samlingsplats för digitala verktyg, eller för att samla elevernas läsupplevelser i en bokblogg, eller att man skapar en klassblogg där lärare och elever kan kommunicera, lägga ut flippafilmer, arbetsuppgifter eller en plats där eleverna kan publicera sina texter. Du kan också använda en blogg för att skapa en materialbank för ditt material vilket gör ditt material tillgängligt för dig själv och eleverna oavsett plats och där du lätt kan gå tillbaka och återanvända dina teman, utan att behöva leta upp passande filmer, eller texter igen.

För att skapa en blogg kan du bland annat använda blogger. Konto skapar du på denna sida:

www.blogger.com

Så här gör du:

http://www.youtube.com/watch?v=NzckbJYNQpw

Edmodo är en gratis lärplattform. I denna sparas allt du skapar och lägger ut i ditt bibliotek. Du kan dela med dig av ditt bibliotek till alla eller valda användare. Du kan hämta material från det som andra lärare delar från sina bibliotek. Du kan göra prov genom funktionen quizzar. Detta fungerar som digitala prov, men frågorna slumpar sig inte så alla elever får samma frågor. Du eller eleverna kan göra enkätundersökningar genom funktionen poll. Ni har en öppen kommunikations sida som bara syns av de som tillhör en viss grupp/klass. Där ser alla i gruppen vad som skrivs och man kan diskutera. Man kan också maila enskilda individer och eleverna kan skicka in alla sina arbeten. Av det som eleverna skriver, samlas texterna på samma plattform och läraren kan gå in och skriva respons etc. Saker som går att räkna i procent samlas likt digitala prov i tabeller, vilket kan ge ett hum om vad eleverna behöver tränas i ytterligare.

För att skapa ett konto:

edmodo: http://www.edmodo.com/

Vad är edmodo: 

 

http://www.youtube.com/watch?v=4-KBwriCO-Q

Hur man gör: Jag och flera kollegor använder detta. Vi kan hjälpa er. Det finns också på sidan i gruppen lärarrummet och flippagruppen flertalet filmer som visar hur man gör. Om ni går in på hjälp så kan ni också söka på allt som har med edmodo att göra för att hitta filmer som visar hur ni gör.

Med screencastomatic kan ni flippa genomgångar, lägga in texter och bilder i bakgrunden, spela in berättarröst, koppla ihop filmade genomgångar till keynotes och bilder etc. Vet att flera lärare har testat detta.Vi kan hjälpas åt. 

För att komma till sidan:

screencastomatic: http://www.screencast-o-matic.com/

Hur gör man?

 

http://www.youtube.com/watch?v=2FISkrk3vH4

http://www.screencast-o-matic.com/u/h/start-recording

För att se hur en lärare på en annan skola har gjort: 

 

http://www.youtube.com/watch?v=z0abiADROPI

digitala läromedel: Inom flera ämnen och på flera bokbolag finns digitala läromedel där eleverna kan läsa och lyssna på läroboken via macarna. Läroböckerna är kopplade till olika internetsidor, onlineverkttyg och interaktiva moment. Ofta är dessa ”böcker” med användarinloggningar billigare än läroböcker i bokform. ”Böckerna” är också praktiska eftersom eleverna alltid har dessa med sig om de har med sin dator. Vi har testat ett i svenska denna termin. Om detta är intressant kanske vi kan beställa fler användar-id till nästa år.

Filmklipp om digitala läromedel:

http://www.youtube.com/watch?v=8LvSbdsdjWk&feature=related

Paiges: I paiges som finns i alla macarna kan eleverna infoga bilder, skriva artiklar, göra textblad i olika former med andra möjligheter än i vanliga textdokument. Mina elever använder detta nu och jag vet att många lärare har använt det en del.

Såhär fungerar det:

http://www.youtube.com/watch?v=3eUAQL7WGAE

Om vi skall prata om en gemensam bank för material inom våra ämnen, så kan vi dela material på edmodo, eller youtube, eller vimeo. Jag pratade med F som föredrog en nätbaserad samlingsplats och inte first class, då detta hade tagit väldigt mycket lagringsutrymme. Fördelen är att vi slipper skapa allt själva, kan hjälpas åt, alla kan bidra med något och ansvara för att lägga ut ett moment inom ämnet. Då behöver inte alla skapa allt och vi får tillgång till material inom de olika kurserna då det finns brist på läroböcker och tid att skapa allt själv. Här kan vi också dela flippa-filmer.

Vi kommer säkert inte kunna svara på alla frågor idag, för många av dessa verktyg har vi precis hittat och börjat använda, men pedagogiskt kan vi väcka er nyfikenhet och kanske svara på en del frågor. Flera som deltar kan säkert svara på det som inte vi har svaren på. Vi kan också ta med oss frågorna till nästa workshop eller teachmeet och kanske hinna besvara frågorna tills dess. Många svar och instruktionsfilmer till hur man använder program eller löser en uppgift finns att hitta i instruktionsfilmer på youtube. Genom att använda verktygen som oftast är ganska användarvänliga så hittar man funktionerna efter hand. Hoppas att detta har gett något. :)

Man får lov att sno! Det är inte fusk! Det är smart!

Sex lag, sex tidningar. 

Brainstorming! 

• Vem skall vara chefredaktör? Gör en lista på vilka som är experter inom vilka områden. 

• Vem skriver reportage och om vad? Hur många reportage tycker ni är lämpligt? Vem intervjuar och vilka skall ni intervjua? Vem skriver ledaren/ eller första artikeln som presenterar numret och sätter stämningen på vad det är för typ av tidning? 

• Se till så att inte alla skriver samma sorts text. Skall ni ha med krönikor? Hur många? Skall ni ha med utredande artiklar? Argumenterande? Gör en lista på vilka genrer och texttyper ni valt. Kommer ni ha med listor? (som 10 sätt att utveckla ett bra ledarskap). Kommer ni ha quizzar? Serier? 

• Vad behöver ni fotografera. Var skall bilderna placeras? Skall ni lägga in några filmer eller bara ha text? Vem gör förstasidan med fotografier på alla "journalister/experter" med en beskrivning?

Gå in och titta på issu och på blogster. Sno andras grafik, upplägg, idéer och kunskap. Gå in på youtube och sök på instruktionsfilmer till det ni behöver för att göra artikeln som ni vill ha den. Det finns instruktionsfilmer om "allt"... nästan... Man får lov att sno! Bara man skriver om med egna ord och gör om det till sitt eget. Det är inte fusk, det är smart! Det är att lära av varandra!

Se förra inlägget för länkar. 

Vid pennan Linda Ammitzboll motivationsexpert vid Falkenbergs gymnasieskola... :) 

Onlineverktyg för publicering av era texter

Glogster på 90 sekunder

Glogster 90 sek

Vad är glogster den långa versionen?

glogster djupare

Vad är issu?

issu

Hur gör vi med issu rent praktiskt?

issu förklarande

Hur har andra gjort?

issu tidningsexempel 1

issu tidningsexempel 2

Dante och den Gudomliga Komedin

Har myterna någon relevans idag? Hur lever de kvar? Vad finns det för spår i litteratur och filmer?

En medeltida författare var Dante. Ett av hans verk var Den Gudomliga komedin. Detta verk skrevs på 1300- talet.

Verket är uppdelat i Inferno (helvetet), Purgatorio (skärselden) samt Paradiso (paradiset). Dante har hämtat sin inspiration från Bibeln, de sju dödssynderna, de tio budorden, det medeltida samhället och från antika författare som Aristoteles, gamla legender, tankesätt och från dåtida politiskt rådande normer.

Bild på Dantes helvetestratt och filmklipp från Dantes inferno hittar ni här i bloggen under "Medeltida myter" publicerat 25 september 2012.

Vad säger myten? Mellan jord och helvete ligger "Vestibulen". I denna hamnar enligt myten de likgiltiga. I helvetestratten rankas och bestraffas de odöpta, de som inte är kristna, de vällustiga som är sexuellt utsvävande, de som frossar och äter för mycket, de som är giriga och slösar, de som är vredsinta, arga och tröga, de som är kättare och tror på en annan Gud än "den rätta", de som mördar, rövar, tar ut höga räntor, säljer sexuella tjänster, spår, trollar, är falska, förfalskar eller är förrädare. Efter helvetet kommer skärseldsberget där de sju dödssynderna bestraffas. Dessa är: Högmod (storhetsvansinne, fåfänga), girighet, vällust (otukt, begär, sexuell utsvävning), avund, frosseri, vrede (ilska, hämnd) och lättja (likgiltighet).

Så vad är det för moral som förmedlas? Vilka är tabuna och dygderna? Tabuna är sexualitet, frosseri, lättja, girighet, mord, otrohet, avundsjuka, att tro på mer än en Gud, att vara arg, att hämnas, att vara dum, stjäla, prata skit, vara oärlig, trolleri, häxeri, förfalskningar och förräderi. Dygderna är ödmjukhet, generösitet, kyskhet, medmänsklighet, avhållsamhet, tålamod, flit, tro, hopp, kärlek, omdöme, rättvisa, måttfullhet och styrka. Vad tycker ni är bra tabun eller dygder? Skall vi ha tabun och dygder? Var det rätt som Dante dömde? Är det rätt att döma överhuvudtaget? Om ni tittar på dödssynderna eller helvetestratten och vilka "brott" som presenteras. Vad skulle ni kalla ett brott idag? Hur har vårt samhälle förändrats mot det medeltida kristna samhället?

Dantes verk har varit inspiration för moderna författare som James Joyce, T.S Eliot och William Blake. Verket har tolkats och omarbetats i Tage Danielssons svenska film från 1997  "Mannen som slutade röka. " I "Seven" en amerikansk film från 1995 väljer en seriemördare sina offer efter de sju dödssynderna.

Filmklipp "Mannen som slutade röka"

Filmklipp "Seven" 

För vidare info se Dante Alighiero "Den Gudomliga komedin", era läroböcker, antologier och nätet. Sökord: Dante, Den gudomliga komedin, De sju dödssynderna, dygder, de tio budorden, helvetestratt. Ni kan också titta på URs film hej litteraturen- Medeltiden.

Eleverna berättar om myter och sanningar

Eleverna fick som uppgift att berätta om sina myter. Det kunde vara något som tillhör deras religion. Det kunde vara från deras hemländer. Det kunde vara moderna myter eller skrock. De flesta hade flera idéer. Diskussionerna i klassrummet har handlat om vad en myt är och vems myt som är sanning/går att bevisa och vems myt som är påhittad. Är något en myt för att människan inte har lyckats bevisa det? Vi har också kommit fram till att sanningarna för oss är okej att ha, men att alla inte kommer se allt vi tror på som sant. Vi har också kommit fram till att alla av oss tror på något, oavsett vilka av oss som kallar oss ateister eller troende.

Så vad har elevernas myter handlat om? De har berättat om Thor, om spindelmannen, om Flight 19 under andra världskriget, om Bermudatriangeln, om Akilles, om trojanska hästen, om karma, om Brahma, om Nirvana, om liknande förhållningsregler till livet som de som kristendom och islam förmedlar, om jordens undergång och om grekiska gudar.

Andra elever har berättat om myten att "om man delar en mask i två, blir det två nya maskar", faktiskt är en myt. Den ena dör och den andra växer ut och blir en hel mask igen. Om man inte delar den på fel ställe... :) Det är enligt eleverna också en myt att möss gillar ost. Det är en myt att tjurar blir aggressiva om de ser rött. De skall tydligen vara färgblinda?

Andra myter eller skrockberättelser har handlat om att om man biter på naglarna så får man horn. Om man dricker kaffe så får man mustasch. I flera länder har det varit skrock att om en svart katt går förbi så skall man spotta flera gånger. I något land fick man inte gå över en person, för då skulle denna person inte växa mer. Man fick inte växla en femhundralapp för då tar den slut. Man får inte öppna ett paraply inomhus för då får man otur. Man får inte gråta på söndagar för då rasar huset.

Vi har diskuterat varför dessa myter och skrockberättelser uppstått och kommit fram till att myterna kan vara sanning eftersom många tror på dem, men att det är lättare att tro på sina "egna". Att skrockberättelserna ofta handlar om något som barns föräldrar har velat att barn skall undvika.

Vilka myter tror du på?