tisdag 15 oktober 2013

Lite kring vårt arbete om Matte i verkligheten!


Nu har vi på Kronan jobbat i en vecka med Matte i verkligheten.





Tanken bakom "Matte i verkligheten" : att vi som lärare skall uppmärksamma elevernas förståelse av kontexten i uppgifter, uppmärksamma tänkande och resonerande. Låta dem tala och skriva för att bygga upp en förståelse för de matematiska begreppen. Eleverna får tänka högt och i grupp. Vi kan konkretisera sammanhang genom att uppleva det i verkligheten. Vi vill tillämpa matematiken inte bara i en lärobok (vi använder ingen) utan i elevernas eget liv. När behöver våra elever matte? Varför är matte viktigt för dem? I direktsamtal med eleverna, låta dem ställa frågor i butik och diskutera med varandra sig fram till svar. Uppmuntra dem att samarbeta. “Lärarna kallar det fusk! Vi kallar det teamwork”. #Dreamteam #Kronan


Hur lade vi upp dagarna?

Vi inledde med en öppen fråga. Varför behöver vi matte?

Det skall vara elevernas svar. Inte ett ja eller nej. De skall få tänka och fundera på sitt språk. Sedan hjälpa varandra att översätta till svenska. Vi vill ge eleverna utrymme att tänka tillsammans. Språket skall inte få vara ett hinder för att vi kan ge eleverna kognitivt utmanande uppgifter. Vi får använda alla våra språk, ta hjälp av studiehandledarna som talar elevernas modersmål och saker får ta tid. Vi körde efter reflektionsmodellen EPA, enskilt, par, grupp, följt av en progressiv mindmap. Eleverna i grupp skrev ner sina tankar på en mindmap/tankekarta. Därefter byter grupperna sina tankekartor och får fylla på varandras. På så vis får de del av varandras kunskap. Vi gjorde våra tankekartor på papper denna gång, för att de skulle kunna gå runt i klassrummet och vi ville skapa en aktivitet. Vi har tidigare använt det digitala hjälpmedlet popplet så att vi kan skriva tillsammans och så att eleverna kan dela sina tankekartor i vårt gemensamma digitala rum edmodo. Edmodo är ett sätt för oss att öka elevernas känsla av att de är inkluderade. Alla har en röst. Alla är delaktiga. Vi har också använt tankekartor som begreppskartor där eleverna har kunnat arbeta med olika ordfamiljer som exempelvis alla olika ord för rörelse. (gå, springa, lunka, vandra, ströva). Eller som med koppling till “Levande matte-affärstemat” att de fått kategorisera ord inom frukt, inom grönsaker o.s.v.

Därefter lade vi upp dagen i tre workshops! 


En av workshoparna handlade om att eleverna fick olika matematiska problem. Vi hade dels ett fokus på att få eleverna att utifrån text förstå hur man löser problem. Hur man ställer upp en räkneställning utifrån ett problem som formulerats. Men ett ännu större fokus ligger på de begrepp som vi vävt in i matteproblemen. Dessa begrepp var fetstilsmarkerade för att eleverna lätt skulle få syn på dem och kunna diskutera vad ett ord betyder i ett visst sammanhang. Vad betyder total i ett visst sammanhang? Vad innebär färre och flest? Skall du dra bort eller dra av? Om vi tar ytterliggare en banan, får vi fler  eller färre då?. Vad finns det för synonymer till orden? Vad är ordens motsatser? Kan orden betyda olika saker på grund av hur meningarna är uppsatta? Läraren ställer öppna frågor och eleverna kommer gemensamt fram till ett svar. Samtidigt tillgodogör de sig språkliga begrepp och dessas mångfald kopplat till situation och meningsbyggnad. Samtidigt som de lär sig språket, lär de sig problemlösning.

Den andra av workshoparna handlade om att utveckla talstrategier. Att få eleverna att förstå vilka ord och begrepp som man behöver kunna i ett visst sammanhang. Vad betyder kostar? Summa? Utifrån bilder och elevernas egna språk har vi översatt vad olika saker heter och de har fått översätta dialoger från somaliska till svenska. Vi använder deras förkunskaper och sätter in dem i ett svenskt perspektiv. Vi märkte också hur vissa saker som är socialt och kulturellt betingat är svårt att översätta och hur eleverna får möta språk i en svensk social kontext. Så här pratar vi i ett visst sammanhang. I ett annat sammanhang hade dialoger sett annorlunda ut. Vi sammanfattade elevernas skapade dialoger i kort. Dialogkorten får användas som stöd i deras talutveckling, mot situationsbundet språk, för att stötta de nyanlända. De som hellre vill prata fritt får självklart göra detta och kan vara ett stöd för de elever som inte kommit lika långt i sin språkutveckling. Vi skrev gemensamt i edmodo och eleverna byggde på med sina förkunskaper. De skrev på svenska och hjälpte varandra att översätta till somaliska så att alla skall förstå. Att vi valde formen rollspel var för att eleverna skulle få öva på dialoger i ett riktigt sammanhang. Inte bara veta vad saker heter teoretiskt och att förstå betydelsen av det de läser, utan att även kunna använda det i tal i verkligheten. Vi tror på att lära i leken, för att skapa trygghet och kunna sätta in det de har lärt sig i ett erfarenhetsbaserat lärande. De skall inte bara kunna läsa och förstå en dialog, utan våga föra dialogen utanför skolan i sitt sammanhang. I detta fall i affären. Mattespelet var en del av dialogdelen. Elever som hellre vill lära sig genom digitala spel kan göra detta tillsammans, enskilt eller tillsammans med en lärare. Våra elever har tillgång till några ipads och datorer. Vi jobbar digitalt med webbresurser och appar för att utveckla språk. Eleverna kan arbeta enskilt, individuellt eller tillsammans. De har chans att träna på olika saker efter nivå. Varför spel? Vissa elever tycker att det är roligt att lära genom spel.


Den tredje workshopen utspelade sig i vårt digitala rum edmodo. Arbetet handlar om att bygga på varandras kunskap, att skriva tillsammans, att skriva sig till läsning, alla har en röst, delaktighet, inkludering, kunna hjälpas åt att bygga en gemensam referensram. Kollaborativt lärande. Lärande tillsammans. Den uppgift som vi delade med eleverna idag handlade om förmågorna. Att lära eleverna att jämföra och undersöka utifrån en prislista för att lära sig att uppskatta olika priser. Därefter får de undersöka “rätt” priser i affären. På så vis kan vi få en gemensam bild av vad saker kostar i verkligheten. Vi kan gå vidare med att diskutera inkomst, budget och grafer. De får språket samtidigt som de lär sig matte. Fokus på lärande och förmågorna.


Efter att eleverna har arbetat i workshops, tog vi med dem ut i en butik och lärde oss matte i verkligheten. De kunde använda de dialoger och begrepp de lärt sig. De fick lära sig matte och räkna matte utifrån faktiska kostnader.


När vi kom tillbaka till klassrummet återstod reflektion. 


* Vilka förmågor har vi använt och utvecklat dessa dagar?

* Vilka språkliga begrepp har ni använt?

* Hur har lärandet av språk och matte i affären gett er nya kunskaper? Vilka?

* Om vi tittar på mål i svenska som andraspråk och matte. Hur ser ni att ni har uppnått dessa? Var är vi nu? Vad behöver vi göra för att komma vidare?

* När det gäller ord. Har ni reflektert något kring ords motsatser, synonymer och betydelser i sammanhang? Hur tror ni att situationer och sammanhang påverkar språket?

Viktigt! :

Eleverna ges tid att reflektera på sitt modersmål

Eleverna får utvärdera språk och ämneskunskaper

Regelbunden feedback från oss.


Arbeta språkinriktat med digitala verktyg!


Verktyg som kan bidra till ett språkinriktat arbetssätt:

Sätta upp mål, begreppskartor eller tankekartor:  www.popplet.com
Delade ytor för chatt eller gemensamma dokument: www.todaysmeet.com
                                                                                  googledrive
Digitala rum, portfolio och samlingsytor: www.wordpress.com
                                                              www.facebook.com
                                                               www.blogger.com
                                                               www.edmodo.com
                                                     
Digitalt berättande och skriva tillsammans: www.youtube.com
                                                                    www.storybird.com
                                                                 wattpad, pixntell
                                                                  www.voki.com
Gör din röst hörd för andra: www.soundcloud.com
                                            www.spreaker.com
Publicera en digital tidning: www.issuu.com
Skärminspelning: www.screencastomatic.com
                            www.jing.com
                            www.screenr.com
Filminspelningsverktyg: mobilkamera, kamera, lärplatta, dator
                                      iMovie
                                      Moviemaker
                                      videoscribe
Skriv och läs upp text: appen skolstil    
           
Om eleverna vill öva uttal: dragon dictation.

För att öva stavning: spello eller skolans abc.

Om de vill öva grammatik eller färdiga övningar på nätet så finns www.digitalaspåret.se

För att utveckla sin ordkunskap finns apparna: hitta ordet, korsord, wordfeud, glosboken, lexin, google translate, hp ord eller så kan du göra egna ordspel i edmodo.

Exempel på presentationsverktyg: neadpod, keynote, prezi, google presentationer, powerpoint, glogster, issuu, film.

När eleverna utvärderar och reflekterar kring sitt lärande kan detta göras i en digital loggbok eller i unikum. Verkyg för snabb respons är www.mentimeter.com eller socrative.

Vill eleverna hellre sätta upp post it lappar kan detta göras i klassrummet eller digitalt med www.en.linoit.com Detta kan också användas för att skapa begreppskartor och utveckla elevernas literacitet och skolspråk.

UR- levande matte- matte i verkligheten!




UR (utbildningsradion) har varit på Kronan och filmat oss. Vi har jobbat med levande matte och matte i verkligheten. Fokus på ämnesövergripande och språkinriktad undervisning. 








Arbete på Kronan

hej!

Vi jobbar i en ny blogg!

Följ oss gärna!

http://kronanfbg.se

fredag 16 augusti 2013

Ny arbetsplats

hej!

Nu lämnar jag Falkenbergs gymnasieskola efter 8 år på skolan. Falkenberg har blivit vald till årets IT-kommun, tillväxtkommun, UF- skola med mera. Det har varit fantastiskt att ingå i deras team och att bidra till skolutveckling.

Här är en liten film som jag och några kollegor gjorde i våras. Den är inte tekniskt fantastiskt, men så kul vi har haft och jag saknar er.


Tar även med min kollegas film som lite inspiration från Falkenberg.



Skolsverige kommer att få se mig även i fortsättningen. Dels kommer jag vara ute och föreläsa och workshopa för Tänk Om. Sedan kommer jag fortsätta denna blogg, en ny blogg för Kronan och mina elever och kollegor där (återkommer med webbadress när vi skapat en) och sedan har jag kvar http://sprak-skolutveckling-larande.blogspot.se . Ni hittar mig även på facebook och twitter. Kollegialt lärande, dela kultur, formativt förhållningssätt och inkludering är viktiga frågor för mig.

Sedan vill jag avsluta detta blogginlägg med att göra lite reklam för min nya arbetsplats Kronan i Trollhättan.






tisdag 9 april 2013

Teknik, framtid och utbildning

Årets nationella prov i svenska handlar om teknik, framtid och utbildning. Hur vill ni att er framtid skall se ut? Hur tror ni att skolan och samhället ser ut 2030? Vilka tekniska prylar tror ni att vi har då? Vilka yrken tror ni kommer att finnas? Vad kör vi runt i på gatorna? Hur ser hus och städer ut?


I edmodo www.edmodo.com finns länkar till era gruppers todaysmeet www.todaysmeet.com. Era delade todaysmeet sparas bara på nätet i en månad. Vill ni behålla informationen så kopiera och klistra in i ett annat dokument. 

I dessa kan ni dela tankar, reflektioner, filmer, länkar, popplets http://popplet.com/ etc. 


Ingångslägen:

Hur vill du bygga din bild av framtiden?

Spela in en film (iMovie eller valfritt program).

Gör ett radioprogram (Soundcloud, spreaker, Garageband eller annat program).

Håll ett tal!

Kom på ett eget sätt att redovisa dina kunskaper.

Inspirationsfilmer kopplat till texterna i häftet:

Matteundervisning med Dan Myers:


21 Century skills:



Världen förändras hänger vi med? (Svenskt Näringsliv 2010):


Trailer från filmen I Robot med Will Smith:


Ruben Östlunds film Play om nånannanismen:



Romeo och Julia av Shakespeare. Filmatisering:


Organtransplantationer:

Organdonationer:

Barnkonventionen: 


Teknologi: 


 

Google glass: 




söndag 3 februari 2013

Hur kan vi jobba inkluderande i skolan?



Inkludering handlar om att skapa möjlighet för alla elever att känna delaktighet i skolan. Vilka verktyg kan skapa möjligheter för kommunikation och inkludering? 

Inkludering innebär ett arbetsätt som gör alla i skolan delaktiga i skolans kultur, lärandemiljö och sociala liv. Begreppet inkludering associeras ofta med elever som har funktionshinder eller med elever som är i behov av särskilt stöd. Tanken är att arbeta för ökad delaktighet som omfattar hela skolan. För att göra ett bra arbete i inkluderande miljöer, behöver lärare ha en positiv attityd, förhållningssätt, förmågor, kompetenser, kunskap och förståelse. Det handlar om att se eleverna för var dem är. Att utveckla både de starka och de svaga. Att variera arbetsätt. Alla elever behöver inte göra samma sak.

Diskuterar vi pedagogik, metodik och vad vi gör? Vad som är bra? Vad som är nyckelfaktorer till framgång? Hur vi samverkar med våra kollegor? Planerar vi undervisning ihop? Hur kan vi utnyttja varandras kunskaper och de resurser vi har på skolorna? #Kollegialt lärande.

Gemenskap handlar också om delade värderingar och hur vi bemöter varandra. Hur kan vi skapa ett delande klimat på våra skolor/i skolsverige? Hur jobbar vi med genus och likabehandling? Hur skapar vi ” En skola för alla”. Hur gör vi för att ”Alla skall lyckas”.

Elever lär i samverkan med varandra. Hur ger vi dem utrymme för diskussion och grupparbete? Jobbar vi med kamratrespons? Får vi eleverna att fundera över vad vi skall göra? Vilket målet är? Hur vi skall göra det? När vi arbetat med ett projekt/tema/arbetsområde. Diskuterar vi vilka förmågor vi har utvecklat? Vad vi har lärt oss? Vad som gick bra? Vad som gick sämre? Hur vi skall göra nästa gång? Tar vi tillvara på våra kompetenser ute på skolorna? Låter vi våra kollegor visa på goda exempel på ämnesträffar eller arbetslagsträffar?

Viktigt att diskutera med våra elever när vi gör en lektionsplanering är:
vem gör VAD? HUR gör vi? Vad är vårt SYFTE? Vi behöver sätta in det vi gör i ett VARFÖR? och i ett större sammanhang.

Tanken handlar om att vi inte skall förändra eller bota folk. Vi skall bara låta folk vara olika.

Hur arbetar man då inkluderande?

  • Verka för en ständigt förbättrad skolverksamhet för lärande och delaktighet.

Kärnfrågor:

Vad är en inkluderande skola?
Hur ser vår skola ut?
Hur använder vi de resurser vi har?
Hur skapar vi en inkluderande process?

Nyckelfaktorer:

Inkludering
Ökad delaktighet och gemenskap
Resurser för att stödja lärande
Stöd för mångfald


Viktiga förutsättningar för inkludering:

Läroplanens mål och genomförande
Se kunskap som en process och inte ett tillstånd.
Utveckla vårt lärande för att möjliggöra deltagande för alla elever
Låta eleverna vara med i klassrummet
Formativ bedömning
Kontinuerlig respons och feedback med syfte på hur vi skall utvecklas och nå längre. Nu är du här. Detta är ditt mål. Hur långt har du nått när kursen är slut?

Frågor att fundera över:

Hur kan vi skapa ett inkluderande arbetsätt i klassrum?
Hur kan vi stödja elevers utveckling mot en ökad målupplevelse?
Hur skapar vi en skola för alla?
Vilka värderingar och förutsättningar styr vår undervisning?
Hur kan vi stödja eleverna i deras lärandeprocess?
Hur ger vi eleverna möjlighet till att reflektera kring sitt lärande?
Vilket stöd kan eleven få i klassrummet?
Hur kan vi öka elevers delaktighet i samtal och på lektioner?
Hur kan vi svara mot elevers olika behov?
Hur jobbar vi med värdegrund i skolan?
Hur jobbar vi med individuella arbetsuppgifter?
Hur kan vi variera metoder för att olika aspekter av elevernas lärande skall täckas?
Hur skapar vi positiva attityder i klassrummet?
Hur skapar vi motivation?
Vilka digitala verktyg kan öka elevernas delaktighet och inlärning? 

I skollagen kap 3 framgår att skolor skall verka för inkludering och kollaborativt lärande. 


FN- EU- kommissionen- Skollagen- Läroplaner, examensmål och ämnesmål

Källor: Tony Booth och Mel Ainscow (2000) Inklusion Handbok för ökad delaktighet och gemenskap i skolan. Centre for Studies on Inclusive Education, (CSIE) Den svenska utgåvan är en del av utvecklingsdialogen mellan Myndigheten för skolutveckling och Göteborgs stad: Inkluderande skola i Göteborg.

Amanda Watkins EU kommissionen (2007) Rapporten Bedömning och inkludering
Frågeställningarna i boken har utvecklats från ett projekt med representanter från 23 länder. Se vidare: http://europa.eu.int/comm/dgs/education_culture/index_en.htm

Amanda Watkins EU kommissionen Lifelong Learning Programme (2009) Huvudprinciper för att främja kvalitet i inkluderande undervisningsmiljöer. Underlag för beslutsfattare.

Index for Inclusion/Handbok för inkludering skapades i England under 1990-talet och bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den första versionen publicerades i mars 2000. Idag ingår den i kapitel 3 i vår skollag.

För vidare läsning se: Blossing, Scherp, Lundahl, Hattie, Pontadura, Sir Ken Robinsson, SAMR-modellen, TPC- modellen













torsdag 31 januari 2013

Kina-besök

Nästa vecka får vi ett hit en vänklass från Kina. Vårt uppdrag är att visa dem hur vi jobbat med ICT i skolan.

Onsdagen den 30 januari träffas vi för att diskutera hur vi använder IKT (ICT in english) i undervisningen. Vi testar olika verktyg för interagerande (interact), kollaborativa (colleborate) och inkluderande (including) läroprocesser (learning process).  Ni eleverna får välja ansvarsområde. Antingen att visa något som ni har jobbat med under terminen, eller att ansvara för att förklara hur ett visst verktyg fungerar.

Torsdagen den 31 januari träffas vi för att skapa en struktur. Vem gör VAD? HUR gör vi? I vilken ordning? Vad är vårt SYFTE? Vi behöver sätta in det vi gör i ett VARFÖR? och i ett större sammanhang.

Måndagen den 4 februari träffas vi för en sista repetition. Tillsammans som ett team kör vi genrep på engelska och låtsas att vår kinesiska klass är här och lyssnar. Det är bra om ni har översatt det ni har tänkt säga till engelska till detta tillfälle.

Onsdagen den 6 februari: Vi är ett team! Vi kör hårt! Vi visar vad vi kan! Det vi glömmer bort vet inte vår publik. Det vi gör, gör vi med värme och självförtroende! ”I am the King of the world!”

Torsdagen den 7 februari: Ingen svenska med Linda Ammitzböll. Hon föreläser. Ni har vikarie. Mitt förslag är att ni diskuterar vad ni har lärt er av Kina-mötet och ert framträdande. Dela ett dokument genom google docs eller titan pad. Skicka era reflektioner till mig.

Måndagen den 11 februari: Vi diskuterar vad vi har lärt oss av vårt Kina-möte.

Till projekt Kina-möte!

Om du ansvarar för ett verktyg:
  1. Visa hur det fungerar
  2. Berätta vilka förmågor (abilities) som du tror att du utvecklar genom att använda verktyget
  • Förmåga att kommunicera.
  • Förmåga att samarbeta
  • Förmåga att återge fakta
  • Förmåga att strukturera
  • Förmåga att lyssna
  • Förmåga att minnas
  • Förmåga att skriva
  • Förmåga att tala
  • Hitta på egna förmågor
  1. Berätta hur du tror att detta verktyg (learning tool) ökar er delaktighet i klassrummet
  • Genom att dela ett dokument får vi del av andras tankar och kunskap.
  • Genom att arbeta med filmklipp får vi en större förståelse av ett skeende
  • Genom att samla det vi skapar i bloggar och edmodo kan vi se vår process och utveckling.
  • Genom att dela det vi skapar med varandra kan vi ta del av varandras kunskap.
  • Genom att dela det vi skapar med andra kan vi få respons av varandra och av vår lärare.
  • Genom att göra quizz som rättar sig själv så får vi direkt reda på hur många ord vi behärskar.
  • Genom att få grönt ljus i edmodo vet vi att vi nått upp till ställda mål inför arbetsuppgiften.
  • Genom att få gult ljus i edmodo vet vi att vi har presterat bra, och vi kan börja fundera på vilka nya mål vi skall sätta för att nå ännu längre.
  • Genom att få rött ljus i edmodo vet vi att vi behöver fundera på HUR? Hur skall vi göra nu för att nå upp till ställda mål. Skall vi träna igen på samma sätt, eller behöver vi förmedla att vi har kunskapen på ett annat sätt. Gör om gör rätt!
  • Kom på egna argument till varför digitala verktyg kan öka ett lärande och förenkla er inlärningsprocess.
  1. Berätta hur verktyget hjälper dig att minnas ett visst arbetsområde
  • Popplet är ett mindmap-verktyg som kan få oss att bestämma fokus på en uppgift och att få en uppfattning om ett arbetsområde.
  • Portfolio-funktionen i edmodo får oss att kunna gå tillbaka och se vad vi har gjort och arbetat med. 
  •  Filmer som vi skapat kan vi se igen! 

    Kom på egna argument till vad ni minns, vad ni lär er, och vilka funktioner verktyget har.
  1. Berätta hur verktyget får dig att lära av dina kamraters kunskap (knowledge).
  • Vi ser vad andra skriver i ett delat dokument, i edmodo-chatten, på bloggen
  • Filmer får oss att bearbeta ett kunskapsområde, skapa något som vi kan visa och lära våra kamrater.
  • Kom på andra argument.

Forskning:

Se: Blossing, Scherp, Lundahl, Hattie, Pontadura, Sir Ken Robinsson, SAMR-modellen, TPC- modellen

Om jag skall förklara kort med mina ord (utan källor hinner ej just nu):

I skollagen kap 3 framgår att skolor skall verka för inkludering och kollaborativt lärande.
Hur kan vi jobba inkluderande i skolan?
Inkludering handlar om att skapa möjlighet för alla elever att känna delaktighet i skolan. Vilka verktyg kan skapa möjligheter för kommunikation och inkludering?
Vi använder edmodo som lärplattform, kommunikationschatt, samling av våra filmer, texter och ljudinspelningar. Vi använder edmodo som utgångspunkt för quizzar, länkar och formativ bedömning. Eleverna kan ge respons på varandras projekt och inte bara få respons av läraren.
I edmodo och i bloggar kan vi använda metoden "Flippa klassrummet" och lägga ut saker i förväg så att eleverna vet vad vi kommer att jobba med och diskutera på lektionen. Elever vars kreativitet väcks på kvällar har förmånen att arbeta när det passar dem. Elever som varit sjuka kan enkelt gå in och se vad de har missat. Om de behöver repetition av lärarens genomgång, så finns det på edmodo.
Vilka andra verktyg är bra för inkludering?
Som lärare har jag ofta fått höra att vissa inte vågar räcka upp handen och säga vad de tycker. Att det är svårt att göra sin röst hörd om man är blyg och man är många. Genom att dela dokument via exempelvis google docs eller titan pad, så kan elever tillsammans bygga upp en text, en utgångspunkt för ett projekt och läraren ser vem som skriver vad och vad de skriver. Eleverna får del av varandras kunskap och kan tillsammans lära av varandra. Läraren kan gå in och kommentera och svara på frågor via chattfunktionen som finns på exempelvis titan pad.
Ett annat verktyg för att sätta igång en diskussion, en chatt eller ett samtal är todaysmeet. Eleverna går med i samtalet och läraren kan vara med och följa diskussionen. Liknande funktion har google hangouts, facebookchatten, facetime, skype in the classroom eller edmodo.
Viktigt i det kollaborativa och inkluderande klassrummet är att eleverna ges tid att reflektera. Vad är det vi har lärt oss idag? Vilka förmågor har vi utvecklat? Vad har varit våra nyckelfaktorer till framgång. Vad tar vi med oss till nästa lektion? Detta kan göras via diskussion, chattar, och ett bra verktyg för detta är en.linoit.com Verktyget fungerar som post-it-lappar där alla elever kan skriva en reflektion av lektionen. Läraren och eleverna ser reflektionerna och kan ta detta med sig för framtida lärdomar och mål.
Vem gör vad?
Vi gör en klasslista tillsammans idag.
Vårt syfte:

Vi formulerar vårt syfte tillsammans idag.

Välkomna!






onsdag 2 januari 2013

Kompetenser och forskning kring lärande

Vad är ett omdefinierat lärande? SAMR-modellen av Ruben Puentedura




                                                       Vad säger Blooms taxanomi?

                    Mishra och Koehler om samspelet mellan pedagogik, innehåll och teknik




                                                                   21 century skills





Språklig kompetens (modersmål och moderna språk)
Matematiskt kunnande, vetenskaplig och tekniskt kunnande
 Digital kompetens
 Lära att lära
Samarbete
Kreativitet (entreprenörskap och kulturell medvetenhet)
Nyfikenhet
Kritiskt granska fakta och förhållanden
Delta i planering
Ta ansvar




Forskning

torsdag 13 december 2012

Språksociologi, andraspråksinlärning och flerspråkighet


hej!

Ett av målen i svenska som andraspråk är att ha kännedom om språksociologi, flerspråkighet, att vara andraspråksinlärare och hur våra språk påverkar svenskan. Varför pratar ungdomar och vuxna olika? Varför finns det olika dialekter? Varför använder vi slang? Det finns filmer om detta på UR.se eller youtube. Det finns mycket forskning och artiklar. Sökord: språksociologi, andraspråksinlärning, flerspråkighet, dialekter, sociolekter, idiolekter.

I läroboken Språkporten kapitel 5 behandlar författarna delar av språksociologin och språkhistorien, men de har fokus på svenskan och inte varifrån era språk härstammar och er språkutveckling. Läroboken är några år gammal, så det finns nyare texter på nätet som kan ge en mer nyanserad bild. De kunskaper ni kan få ur kapitel 5 är viss information om språksociologi, ordkunskap, grammatik och språkutveckling.

Ni kan jobba med orden och texterna. För att träna inför nationella provet och även inför era projektarbeten i årskurs 3, så vill jag att ni skriver en utredande text om valfritt ämne inom språksociologi. Se www.svenska-som-andrasprak.blogspot.com MARS. Där finns ett inlägg med förslag om vilka ämnen inom språksociologi som ni kan välja och rubrikerna som ingår i en utredande uppsats. Viktigt är att ange källan!

hälsningar Linda

måndag 26 november 2012

Facebook och undervisning

Facebook-grupper och facebooksidor med tips för elever och lärare:

Nationellt centrum för svenska som andraspråk:

https://www.facebook.com/NCandrasprak

Daniel Barkers flippade klassrum. Lärare i hela Sverige delar flippafilmer:

https://www.facebook.com/groups/flippa/

Digitala verktyg:

https://www.facebook.com/skolvaskan

Skype i klassrummet. Koppla upp er mot en annan skolklass i Sverige eller i världen:

https://www.facebook.com/skypeintheclassroom

Sida där eleverna kan lära sig språk på nätet:

https://www.facebook.com/Keewords?ref=stream

Framtidens läromedel:

https://www.facebook.com/framtidenslaromedel


Sidor med appar:

https://www.facebook.com/Skolappar

https://www.facebook.com/Spooktiger

https://www.facebook.com/lingapps

https://www.facebook.com/appfredag


Fortbildning IT:

https://www.facebook.com/settdagarna

https://www.facebook.com/teachmeet

tisdag 6 november 2012

Skräckromantik, modern skräck och vampyrer


Skräckromantiken är en litterär genre som uppkom under epoken romantiken. Det är en vidareutveckling av 1700-talets gotiska roman. Utmärkande drag är att författarna kombinerar skräck, fantasi, äventyr mystik och exotism. Skräcklitteratur kan ibland innehålla sciencefiction eller fantasy. Det är svårt att dra gränser i litteratur. Teoretiker och litteraturvetare försöker göra det och ta ut vad som är specifika drag för en viss tid/epok och en viss genre/texttyp, men ofta handlar det om tolkning och ett verk kan diskuteras utifrån flera genrer och influenser.

Typiskt för 1700-talets och 1800 talets tidiga skräckromantiska, gotiska litteratur, så kommer en ung oskyldig flicka till ett stort otäckt slott. Där väljer hon, eller blir tvingad till att stanna. I slottet sker övernaturliga och obegripliga saker. Kvinnan måste lösa mysteriet med slottet eller dess ägare. Vanliga inslag är saker som kan förflyttas mellan väggar och fönster, portar till andra världar i form av fönster, gångar eller speglar. 

Det finns en engelsk tidskrift som specialiserar sig på populärkultur inom skräck, fantasy och science fiction. Länk finner ni här:


En som har forskat kring varför vi fascineras av vampyrberättelser är litteraturvetaren Anna Höglund. Hon tror att vi fascineras för att vi i viss mån kan finna identifikation och distans. Hon tar upp hur vampyren har kunnat framföra tidens politiska åsikter och varför vampyren har skildrats olika i tid och rum. Vampyren förändras från motbjudande, till den attraktive adelsmannen, till Dracula och til nutidens flera mänskliga ”snälla” vampyrer som Edward Cullen i Twilight. Om ni vill läsa avhandlingen från 2009 så är titeln ”Vampyrer. En kulturhistorisk studie av den västerländska vampyrberättelsen från 1700-talet till 2000-talet.

Maria Franck skriver i 1 numret av Svenskläraren 2011 om den vampyrboom som uppstått där hon tar upp fenomenet. Hennes diskussion utgår från olika verk och handlar delvis om vår fascination och delvis varför somliga skäms för att erkänna denna. Artikeln går under titeln Vampyrberättelsens misskända arv om ni vill läsa vidare.

En föregångare till våra moderna vampyrberättelser är Bram Stokers verk Dracula från 1897. Maria Ulfgard som har skrivit en analys av flickors lustläsning talar om kombinationen gotik, skola, ifrågasättande och medmänsklighet gör att vampyrberättelserna tilltalar oss. Maria Ulfgard hävdar även att Twilightserien bygger på olika klassiker från romantiken som Jane Austens Stolthet och fördom, Emily Brontës Svindlande höjder och Shakespeares Romeo och Julia. För vidare läsning se Maria Ulfgard För att bli kvinna -och av lust: en studie i tonårsflickors läsning från 2002.

Varför tar vi upp detta nu i november 2012? Vi har precis kommit tillbaka efter höstlov. Ni har avslutat era medeltidsnoveller och den 14 november i år har den nya Twilightfilmen premiär. Jag tycker att det är häftigt att gammal gotisk skräckromantisk litteratur har inspirerat så många nutida författare. Det som skrevs för 200 år sedan och fortfarande är aktuellt är kvalitet. Det har skrivits mycket dåligt också, men det är sedan länge bortglömt. 

Läs vidare:

  • Anne Rice har skrivit serien om The Vampire Cronicles/ Vampyrkrönikan (En vampyrs bekännelse/Interwiew with the Vampire) från 1976 är den första boken. Denna bok har också filmatiserats. I huvudrollerna är Christian Slater, Brad Pitt, Tom Cruise, Stephen Rea och Antonio Banderas. Boken är skriven 1976 och filmatiseringen är från 1994.

trailer på filmen finner ni här:



  • Den författare och de böcker som har inspirerat till serien True Blood är Charlaine Harris bokserie Southern Vampire mysteries som inleds med boken Dead until Dark från 2001. Boken handlar om vampyrer som lever sida vid sida av människor i en småstad. En servitris är tillsammans med en av vampyrerna. Hon betraktar dem och funderar över hur det är att vara ”normal” människa. Huvudpersoner i serien spelas av Anna Paquin, Stephen Moyer och Alexander Skarsgård. Tv-serien är från 2008.

Trailer på serien finner ni här:


  • Richard Mathesons bok I am Legend/ Varulvarnas natt från 1954 har filmatiserats tre gånger varav den senaste filmen är från 2007 med Will Smith i huvudrollen. Filmen handlar om en man som undgått att ha blivit smittad av ett virus som har drabbat mänskligheten. Staden har dessutom blivit invaderad av vampyrer och zombier.

Trailer på filmen hittar ni här:


  • För att ta upp ett svenskt exempel så slog John Ajvide Lindqvist igenom 2004 med romanen Låt den rätte komma in som filmatiserades 2008. Boken utspelar sig i Blackeberg.

Trailer:


  • En aktuell film som har premiär i Sverige den 14 november 2012 är femte delen av The Twilight saga. Den femte delen heter Breaking dawn del 2 och är baserad på Stephenie Meyers bok Så länge vi båda andas från 2009.

Trailer:


  • Stephen King är känd för många böcker. Framförallt för boken ”Lida”. Detta verk handlar visserligen inte om vampyrer, men det har många genrespecifika drag som ensamma hus, att inte komma ut, att vara fast med en galen person etc. Denna bok kanske ni tycker är värt att läsa. Boken handlar om en galen kvinna Annie som fascineras av författaren Paul Sheldon. När Paul blir påkörd tar Annie med honom hem. När Annie har Paul i sitt hem läser hon hans manus om en kvinna vid namn Lida. Annie blir arg för att Lida dör. Hon tvingar författaren Paul att stanna kvar i hennes hus tills han har skrivit om manuset. Annie som förutom att hon är psykiskt sjuk är före detta sjuksköterska har dödat sina patienter, exmän och även den polis som kommer och frågar efter Paul. Paul upplever sig fast. Hur kommer detta att sluta?
    En bok som Stephen King har skrivit som däremot handlar om vampyrer är Staden som försvann. Denna bok har filmatiserats två gånger. I den senaste från 2004 med Rob Low, Donald Sutherland, Dan Byrd och Samantha Mathis i huvudrollerna. Boken handlar om den unge författaren som återvänder till hans hemstad. Ett hus är åter i fokus (Marstenshuset). Författaren tror att huset kan ha att göra med de konstiga saker som sker i stan. Misstankar om vampyrer ökar. Hur kommer det att sluta?

Trailer på filmen finner ni här:


Tidigare litteratur (Låna gärna på biblioteket! Ni kan också be bibliotekarien att tipsa om fler böcker):

  • Horace Walpole The Castle of Otranto
  • Ann Radcliffe The Castle of Athlin and Dunbayne
  • E T A Hoffman Sandmannen
  • Edgar Allan Poe Huset Ushers undergång
  • Mary Shelley Frankenstein
  • Charlotte Brontë Jane Eyre
  • Victor Hugo Ringaren i Notre Dame