Att utveckla lässtrategier

Vi har jobbat mycket med läsinlärning, avkodning, ASL och att utveckla elevernas lär- och lässtrategier.

Ett av våra projekt utgick från Christina Herrströms bok Tusen gånger starkare. Jag och Linda Håkansson gjorde detta projekt tillsammans med våra studiehandledare som talar elevernas modersmål. Vi läste texten tillsammans och diskuterade textens innehåll på svenska, engelska och somaliska. Vi ställde frågor till texten. Vi gissade vad vi trodde skulle hända längre fram i texten. Vi ritade bilder till det vi läst och hört. Vi gjorde gemensamma ordlistor på svenska, engelska, somaliska och arabiska. Vi tittade på filmen för att få en djupare förståelse av det vi läst. Vi diskuterade hur boken och filmen skilde sig åt. Vi diskuterade hur det fungerar i grupper, på vår skola, i vår klass och tillsammans med andra klasser. Vi jobbade med självkänsla, likabehandling och grammatik. Vi pratade om miljö, personbeskrivningar, handling och berättarteknik. Eleverna fick berätta egna berättelser och skriva egna sagor. Några elever har också gjort film. 

Ni hittar vår planering i https://skolbanken.unikum.net/unikum/skolbanken . Se bild nedan: 

Här ser ni hur vi sammanställt ordlistor på svenska, engelska, arabiska och somaliska utifrån de ord som vi har stött på i texten: 

Förutom att jobba med ord fick eleverna olika diskussionsuppgifter, skrivuppgifter och skapa-uppgifter i anknytning till vad vi läst:

Vi har också ett annat läsprojekt igång som riktar sig åt de elever som behöver extra hjälp att knäcka läskoden. Linda Håkansson och en av våra studiehandledare har påbörjat detta arbete och jag kommer att göra detta med åttorna. En av våra studiehandledare har översatt planeringen till somaliska. Ni hittar även denna planering i Skolbanken. Se länk ovan och bild nedan: 

Eleverna kommer att få arbeta med ord, avstavning, uttal, bokstavsljud, memory etc och vi kommer att ta del av en del appar där eleverna kan träna boksstavsljud och att knäcka läskoden. Vi använder en metod som heter 7-stegsmetoden av Maj J Örtendal. 

Om ni vill läsa mer om lästrategier så kan ni läsa här hur Josefin Nilsson jobbar: http://www.gothiafortbildning.se/gofo/dokumentation_2014/flersprakighet_i_fokus/las_och_larstrategier_for_alla_josefin_nilsson.pdf

Här är några bilder från hennes presentation: 

Här är Barbro Westlunds läsarroller: 

Här är Josefin Nilssons läsarroller: 

Om ni vill läsa en inspirerande blogg om hur andra skolor jobbar med läsning så vill jag rekommendera denna blogg: http://navetssprakklass.wordpress.com/

Det finns också många bra UR-program om hur man kan utveckla elevernas lässtrategier. Ett exempel är: http://www.ur.se/Produkter/170446-UR-Samtiden-Grav-sprakstorning-Att-undervisa-i-lasforstaelse

Förutom Skolstil, Se bokstavsljuden, Läsguld, Spello, Knäck läskoden, Skriv och läs, Läs och skrivinlärning, Lyssna och läs,  kan ni hitta fler användbara appar här: http://www.skolappar.nu/?s=l%C3%A4s+och+skrivinl%C3%A4rning

Hitta eleven där eleven är

Vi har jobbat med ett tema ett tag som vi kallat "Mitt Trollhättan". Eleverna har på olika sätt i svenska, SO och matte fått jobba utifrån platser som vi har besökt. 

Vi har en facebookgrupp där vi lägger in elevernas uppgifter. 

Eleverna lär av varandra och skriver tillsammans i kommentarer. 

Vi utvärderar och ger respons på vad vi har lärt oss. 

Vi har skapat en sida på Facebook specifikt för just detta tema. (Mitt Trollhättan)

Idag har vi varit i Öresjö och tränat på förmågan att samarbeta. 

Tillsammans inte bara samtidigt! 

Genrepedagogik

Mitt Trollhättan

Mitt Trollhättan

Kopplingar till läroplan

♦ Likformig sannolikhet och metoder för att beräkna sannolikheten i vardagliga situationer. Ma 7-9

♦ Matematisk formulering av frågeställningar utifrån vardagliga situationer och olika ämnesområden. Ma 7-9

■ I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra 

och bemöta matematiska argument på ett sätt som till viss del för resonemangen framåt. Ma 7-9

♦ Framväxten av det svenska välfärdssamhället. Hi 7-9

♦ Exempel p. hur 1800- och 1900-talet kan avläsas i våra dagar genom traditioner, namn, språkliga

uttryck, byggnader, städer och gränser. Hi 7-9

■ Eleven kan undersöka några utvecklingslinjer inom kulturmöten, migration, politik och levnadsvillkor och beskriver då enkla samband mellan olika tidsperioder. Hi 7-9

♦ Sveriges befolkning, dess storlek, sammansättning och geografiska fördelning. Konsekvenser av detta, till exempel socialt, kulturellt och ekonomiskt. Sh 7-9

♦ Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel. Sh 7-9

♦ Immigration till Sverige förr och nu. Integration och segregation i samhället. Sh 7-9

♦ Demokratiska fri- och rättigheter samt skyldigheter f.r medborgare i demokratiska samhällen. Etiska och demokratiska dilemman som hänger samman med demokratiska rättigheter och skyldigheter.Sh 7-9

♦ Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö. och arbetsrätt. Sh 7-9

Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Några orsaker till individens val avyrke och till löneskillnader.

♦ Individers och gruppers möjligheter att påverka beslut och samhällsutveckling samt hur man inom ramen för den demokratiska processen kan påverka beslut. Sh 7-9

■ Eleven visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. Sh E 9

■ Eleven har grundläggande kunskaper om demokratiska värden och processer och visar det genom att föra enkla resonemang om demokratiska rättigheter och skyldigheter, samt om för- och nackdelar med olika former för gemensamt beslutsfattande. Sh E 9

♦ Ordböcker och andra hjälpmedel för stavning och ordförståelse. SvA 7-9

♦ Språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i tal och skrift i skolans ämnen när det egna svenska språket inte räcker till. SvA 7-9

♦ Att leda ett samtal, formulera och bemöta argument samt sammanfatta huvuddragen i vad som sagts. SvA 7-9

♦ Muntliga presentationer och muntligt berättande för olika mottagare, om ämnen hämtade från skola och samhällsliv. Anpassning av språk, innehåll och disposition till syfte och mottagare. Olika hjälpmedel, till exempel digitala verktyg, för att planera och genomföra en presentation. SvA 7-9

♦ Svenska språkets prosodi och uttalets betydelse för att göra sig förstådd. Olika variationer av talad svenska SvA 7-9

♦ Språkliga strategier för att minnas och lära genom att identifiera nyckelord och föra anteckningar. SvA 7-9

♦ Informationssökning på bibliotek och på Internet, i böcker och massmedier samt genom intervjuer. SvA 7-9

■ Sammanställningarna innehåller enkla beskrivningar och förklaringar, enkelt ämnesrelaterat språk samt i huvudsak fungerande struktur, citat och källhänvisningar.SvA E 9

■ Eleven kan med en i huvudsak fungerande kombination av vardagsrelaterat och ämnesrelaterat språk samtala om och diskutera varierande ämnen på ett enkelt sätt. SvA E 9

■ Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande struktur, innehåll och språk och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.SvA E 9

Genomförande

Mitt Trollhättan!

Vad är Trollhättan för dig? Vilken bild vill du ge av Kronogården. Hur ser detta bostadsområde ut jämfört med andra bostadsområden i Trollhättan? Vilken bild av Trollhättan vill vi ge? Vad vet vi egentligen om Trollhättan?

Istället för att läsa om hur en kommun är uppbyggd i en lärobok så vill vi ut i verkligheten och undersöka hur det ser ut i Trollhättan. Vem bor var och varför? Med oss har ni oss lärare, lärplattor, den information vi läst i skolan och utanför klassrummet. De frågor vi förberett att ställa.

Vi kommer ta er på en upptäcktsfärd genom Trollhättan stad. Besöka kommunhuset, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket, Trollhättans tidning, Bostadsrättsföreningar, bostadsområden och intervjua de människor som vi möter som väljer att prata med oss om deras bild av Trollhättan. När vi får så filmar vi de människor vi möter.

Delar av det vi filmar och producerar kommer att publiceras i vår blogg www.kronanfbg.se och på twitter. @kronanfbg79 

Ta bilder när vi är ute, så att vi kan sätta samman det vi lär oss i skolan och presentera det vi har lärt oss för varandra. Vi kommer ha fokus på ord och begrepp. De genomgångar vi har kommer i stort sett att filmas, så att ni kan gå tillbaka och se om genomgångarna när ni behöver repetition. Om ni vill göra egna filmer där ni lär varandra, så kan vi hjälpa er.

Veckans hjälte

Syfte

Vårt liv baserar sig på relationer till andra människor och det är kommunikationen som ligger till grund för relationerna. Kommunikationen är därmed grunden för identiteten och möten med andra människor. Det är också en grundläggande förutsättning för gruppers existens och förändring, det som styr klimat och effektivitet i grupper. Genom att utföra några uppgifter är

tanken att skapa god stämning i omgivningen, bidra till att öka varandras självkänsla, självförtroende och motivation och att öka förståelsen för att man genom sitt beteende kan öka välmåendet hos sig själv och andra. Syftet är också att öka medvetenheten

om hur man uppfattar och uppfattas av andra.

Kopplingar till läroplan

■ Sh E 9 Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra

och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen

och andras livssituation.

■ SvA E 9 I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda

argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussioner na framåt.

■ SvA E 9 Eleven väljer och använder då i huvudsak fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig

förstådd.

■ SvA E 9 Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande

struktur, innehåll och språk och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Genomförande

Fundera gruppvis vilka "uppdrag" som skulle kunna leda till att syftet uppnås. Tillsammans skall vi komma överens om vilka som skall ingå. När vi har kommit överens i gruppen skall alla tänka på att utföra uppdragen under en veckas tid. Det är viktigt att vi inte avslöjar våra uppdrag eller vilka vi har valt att vara extra snälla mot. Förslag på vad man kan göra: Hälsa på minst en person som du vanligtvis inte hälsar på. Ge komplimanger som du verkligen menar. Le mot folk du möter. Håll upp dörren när någon kommer förbi.

Lärlogg och diskussion

Hur var det att ta emot uppdraget?

Hur var det att utföra uppdraget?

Blev det någon skillnad i din omgivning?

Tog alla uppdraget på allvar?

Vad hade man eventuellt kunnat göra annorlunda?

Vidare läsning om Vänliga veckan och det som vi kallar Veckans uppdrag:

http://www.lakarmissionen.se/portal/page/portal/lakarmissionen/nyhetsarkiv/visa?element_id=18896668

Avslutande frågor:

Förutom att få andra att må bra och få ökad självkänsla, så är det viktigt att våga känna att man är stolt över sig själv också.

• Vad får dig att må bra?

Förslag: Träning, vänner, hälsa, familj, att vara ute.

• Vad ger dig bra självförtroende?

Förslag: När jag klarat något jag kämpat för. När jag känner mig duktig. När jag får bekräftelse hos mig själv eller från andra.

• Vad ger dig ökad självkänsla?

Förslag: När jag själv och mina vänner tror på mig. När jag vet att jag är bra som jag är.

• Vad är du stolt över?

Förslag: jag är stolt över att jag går i skolan. Jag är stolt över att jag är snäll mot mina kompisar. Jag är stolt över min fina familj.

Jag är stolt över att jag kan spela fotboll.

Egoboost- film "Jag är stolt över!"

När alla formulerat sina meningar "Jag är stolt över att...." så filmar vi våra svar. Det kommer bli en film fylld av självkänsla och stolthet.

Du bedöms på:

Aktivt deltagande i momenten

Diskuterar

Svarar på frågorna

Reflekterar i grupp och enskilt

Skriver en lärlogg där du utvärderar

Se kopplingar till läroplan nedan eller syftet.

Kopplingar till läroplan

■ Sh E 9 Eleven kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och

beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och

andras livssituation.

■ SvA E 9 I sådana situationer kan eleven ställa frågor och framföra åsikter med enkla och till viss del underbyggda

argument på ett sätt som till viss del för samtalen och diskussioner na framåt.

■ SvA E 9 Eleven väljer och använder då i huvudsak fungerande språkliga strategier för att förstå och göra sig

förstådd.

■ SvA E 9 Dessutom kan eleven förbereda och genomföra enkla muntliga redogörelser med i huvudsak fungerande

struktur, innehåll och språk och viss anpassning till syfte, mottagare och sammanhang.

Veckans hjälte

Namn:                  Den ni valt att vara extra snäll mot:

Reflektion kring höstens arbete 2013

Nu har jag arbetat på Kronan i snart en termin.

Vi inledde arbetet med att presentera oss lärare och eleverna fick skriva och berätta om sig själva. Vi har haft samtal med varje elev och frågat om deras bakgrund och tidigare skolgång.

Vi har pratat om förmågorna och gjort en popplet (tankekarta) som förklarar förmågorna. Inför varje tema har vi förtydligat vilka förmågor som skall ligga i fokus just nu.

Ett av våra tidigaste teman handlade om idoler. Eleverna fick leta information och bilder och skriva och berätta om sina idoler. Detta redovisades genom collage som pryder vårt klassrum.

Vi har gått igenom basic fraser, grammatik, färger, månader, dagar, klockan etc.

Vårt nästa tema handlade om genus och värdegrund. Eleverna har fått titta på film och diskutera, vi har jämfört leksakskataloger, yrken och status, gjort värdegrundsövningar, tittat på lagförändringar, samtalat och diskuterat.

Vi har också arbetat med skogen, miljö och allemansrätten.

Sedan jobbade vi med temat Matte i verkligheten. Eleverna fick öva på dialoger, ord och begrepp och vi var ute i en butik och räknande matte och talade om olika begrepp och fraser.

Vi arbetade med Stig Dagermans novell "Att döda ett barn" där vi gick in på djupet i textens delar, analyserade genren, jobbade med ord och begrepp, att läsa mellan raderna, att koppla till elevernas förförståelse och att återge och sammanfatta ett innehåll med egna ord. Eleverna fick utifrån rubriken gissa vad texten skulle handla om och vi lät eleverna diskutera stycke för stycke och fundera kring hur de trodde att novellen skulle sluta. Eleverna fick i slutet värdera och analysera kring vad det var som hände och om det fanns någon skuld. Texten stöttades upp med att vi också såg ett sju-minuter långt filmklipp som baserats på novellen.

Efter textanalysen arbetade vi med temat berättarverkstad. Eleverna har jobbat med sagor och myter. De fick skriva gemensamma berättelser, vi har berättat för varandra, samtalat kring berättelserna och eleverna fick skriva egna sagor.

Nu jobbar vi med teater. Eleverna har fått dela in sig i grupper efter intressen, skriva manus, arbeta med att utveckla dialoger, göra roll/personbeskrivningar, öva på att memorera och framföra. I december kommer de som vill att uppträda.

Efter våra första samtal har vi haft uppföljningssamtal och utvecklingssamtal och påbörjat ett större kartläggningsarbete utifrån ett material från skolverket, målen i svenska som andraspråk och ett material från Linköping.

Vi har försökt utmana eleverna och lägga våra uppgifter på en kognitivt utmanande nivå. Vi är ett nytt arbetslag som består av fyra lärare med olika ämneskompetenser och studiehandledare som talar somaliska (3 st) och arabiska (2 st).

Det är häftigt att se var eleverna är nu och hur de har utvecklats. Vi har haft våra diskussioner kring vad som behöver göras och vad vi behöver utveckla, men jag tror att vi på många sätt är på god väg och att vi lär oss jättemycket. Inte bara eleverna utan även vi lärare.

Vi använder studiehandledarna, elevernas flera språk och de språk vi själva behärskar för att eleverna skall kunna nå sin fulla potential och att språket inte skall vara ett hinder utan en tillgång.

Eleverna skriver lärloggar och reflekterar kring sitt lärande. Vi synliggör elevernas lärande genom lärloggarna och genom det vi publicerar i elevernas blogg.

Vi har klassråd varje vecka där eleverna har möjlighet att påverka sin vardag i skolan.

Vi har tankar kring läsprojekt, men det hinner vi nog inte starta upp förrän efter jul.

Att jobba med nyanlända är fantastiskt givande och jag är glad att jag efter 8 års trygghet som gymnasielärare vågade ta ett steg och testa något nytt. Det är en omvälvande och utvecklande resa.

Teater dag 1

Vi har valt grupper och karaktärer. Hur skall vi beskriva karaktärerna? 

                                    Om vi skall dansa måste vi välja en låt. Vilken skall vi ta?

                       Vad skall karaktärerna säga? Vi skriver en dialog som vi testar att utföra.

                  Nej, kom igen nu gruppen. Vi måste samla oss. Vad skall vi göra? Vem gör vad?

                                  Välj ni låtar som skall dansa och sjunga. Vi skriver ett manus.

                                                          Jag vill spela den busiga!

                                                 
                                                  Nu är vi igång. Kom igen så kör vi!

                                                  Fortsättning följer! Ha en god fredag! :)

Teater med nyanlända. Uppgiften är lite styrd och lite öppen. För att alla skall kunna delta på sin nivå.

Mål:

Våga prata bara på svenska. När vi tränar får ni ta stöd av somaliska och engelska. När vi visar upp pratar vi bara svenska.

Utveckla dialoger, våga tala inför grupp, öva på uttal.

Muntliga mål enligt skolverket svenska som andraspråk

Scenen är Kronansalen.

Teatern handlar om att vara ung och fri. Ett gäng elever har kommit till Sverige. De har precis börjat skolan och börjat lära känna det svenska samhället och de svenska kulturkoderna. Samtidigt har de med sig sina egna värden, kulturella egenskaper och livsåskådningar. Hur skall detta mötas?

Roller:              Förslag på beskrivning:       Om ni vill ändra rollbeskrivning:

1. Namn: ____ Fotbollsspelaren                   _________________________

2. Namn: ____Dansaren                              _________________________

3. Namn: ____Den alltid glada                     _________________________

4. Namn:____ Drömmaren                           _________________________

5. Namn: ____Den som gillar att sjunga     _________________________

6. Namn: ____ Den informella ledaren        _________________________

7. Namn: ____Den busiga                          _________________________

8. Namn: ____Den lugna och snälla          _________________________

Medverkande som inte vill vara aktörer på scen:

9. Val av bakgrundsmusik:______________________

10. Måla kulisser:                ______________________

11. Presentera:                   _______________________

12. Funktionär:                    _______________________

Akt 1

Teaterns inleds med att eleverna sitter i ett samtal i en ring. Den som börjar att berätta sin livshistoria/ känsla av att vara ung och fri/ valfritt ställer sig i mitten. När man känner att man har berättat klart sin historia, så tar man en sittplats i ringen. Den elev som blir utan stol tar plats i mitten. Samtalet och berättandet tar utgångspunkt i vad den förra talaren har pratat om. Nästa talare berättar om i vilken riktning samtalet skall ta. Efter 10 minuter så reser sig Den informella ledaren upp. Han sträcker sin hand mot taket och säger högt:

Den informella ledaren: Det är vi som är ungdomen. Det är vi som är framtiden. Ni skall lyssna på oss och på vad vi har att berätta.

Alla: Ja!

Den informella ledaren: Nu visar vi de vuxna vad vi kan!

Paus

Under pausen bärs alla stolar bort och deltagande elever ställer sig på rad efter vad de skall visa upp.

Akt 2:

Dansaren: Jag vill visa min dans!

Musik sätts på och han/hon/de dansar.

Efter 3 minuter avbryter fotbollsspelaren. Zlatan-låten avbryter danslåten och han/hon/de kommer in på scen. “Jag vill berätta varför jag gillar fotboll”

- Jag gillar fotboll för att: ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Den alltid glada:

____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Drömmaren:

____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Din informella ledaren:

____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Den som gillar att sjunga: ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Den busiga: ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Den lugna och snälla: ____________________________________________________________________________________________________________________________________________________________

Hur skall manuset och dialogerna fortsätta? Ni kan förmedla vad ni vill till vuxenvärlden. Vad är er berättelse. Skriv vem som säger vad och förslag på en dialog:

Akt 3 Nu har ni haft ett cirkelsamtal. Ni har berättat att det är ni som är ungdomen. Det är ni som är framtiden. Ni har visat era danser/ sånger/ tankar, vad ni valt att berätta. Publiken har lyssnat på er och på vad ni har berättat. Ni har visat de vuxna vad ni kan! Hur skall vi avsluta berättelsen? Vad är vårt slut på teatern? Hur visar vi att vi är starka och modiga? Att vi har bra självkänsla?

Ett språkinriktat ämnesövergripande arbetssätt!

Hur jobbar vi på Kronan?

Tanken med oss i dreamteam? Ett utmärkande drag är att vi är 4 lärare och tre studiehandledare på 42 elever. Istället för att eleverna läser i basgrupper eller ämnesgrupper så har vi eleverna ihop.  Eftersom vi har olika behörigheter, flera ämnen och kompetenser, så kan vi från början arbeta ämnesövergripande och språkinriktat. Vi satsar på målen i flera ämnen samtidigt och språket behöver inte vara det som kommer först. Vi kan utnyttja elevernas kunskaper i andra ämnen och utveckla deras språk tillsammans med dem när vi jobbar med ett elevuppdrag/tema/eller projekt. Vi försöker ha fokus på förmågor, språkliga mål och övergripande mål. Detta för att eleverna när de kommer ut i klass arbetar språkinriktat med språk i alla ämnen. Vi har ett samarbete fbg-lärare, studiehandledare och ämneslärare så att eleverna kan inkluderas och komma ut i klass. Detta samarbete försöker vi hela tiden förbättra, men det känns som att vi alla har en strävan och att vi är på god väg. Tankesättet finns på hela skolan och våra rektorer driver oss framåt. Vi tror på ett verklighetsbaserat lärande. Det skall vara autentiskt och på riktigt.

Hur jobbar vi inkluderande?

Alla är välkomna. Alla skall utifrån sina kunskaper kunna delta i skolan antingen med oss eller ute i klass. Eleverna skall så fort som möjligt ut i andra ämnen. När elever går ut i klass så får de med sig oss i fbg eller studiehandledare för att hjälpa till med språket. Vi tar till olika hjälpmedel för att eleverna utifrån sina förutsättningar skall kunna delta aktivt i det som görs i skolan. Vi vill integrera allt från början. Matte, No, So, engelska och svenska. Vi ser lärandet och språket som en process som deltar och utvecklas tillsammans. Alla elever som vill är ute i idrott och praktiskt estetiska ämnen.

Hur jobbar vi språkinriktat med kognitivt utmanande uppgifter för att utveckla skrivande, lässtrategier och tal?

Hur jobbar vi med stöttning i skrivande? Eleverna kan skriva gemensam text. Vi kan använda skärmkorsord, ord som försvinner, lexin, google translate, utifrån bilder och nyckelord. Personliga berättelser. Storybird. Grammatik i ett integrerat sammanhang. Utgå från elevernas texter och förklara hur. Förstå varför en viss textgenre, texttyp är uppbyggd på ett visst sätt. Arbetet med läsning och skrivning går ihop. Bygga upp ämnesområdet genom att skriva gemensam text. Ge eleverna tid att tänka och reflektera. Tydliggöra resonemang. Hitta olikheter. Matcha bilder.

Utveckla lässtrategier- hur? Stöttning i läsande av kognitivt utmanande text. Fokus på begrepp och sammanhang. Skolspråksliteracitet. Betydelser, översättningar, motsatsord, synonymer. Arbeta med förförståelse. Frågor i texten. Sökläsning. Pausa och förutsäga. Identifiera delarna i ett stycke. Språkanalys. Sant eller falskt- diskussion, poll i edmodo, eller mentimeter. Grafiska översikter genom tidslinjer och jämförelser. Sammanfatta texten. Skriv om texten till olika mottagare. Jobba med genrer och texttyper. Hur hade texten ändrats om det varit en berättande text? En informerande? En argumenterande? En utredande? Hur skiljer sig en faktatext i SO och i NO? Hur ser en labbrapport ut?

Utveckla talstrategier- hur? Vi kan utveckla tal och skolspråksliteracitet genom att tala om språk i ett visst sammanhang. Vi kan använda metoder som progressiv brainstorm, sätta upp posters och collage på väggen, alternativt digitalt genom förslagsvis popplet eller answergarden. Vi kan ta stöd i begreppskartor och tankekartor genom popplet eller padlet, eller analogt. Eleverna kan skriva gemensam text. Vi kan använda skärmkorsord, ord som försvinner, lexin, google translate, utifrån bilder och nyckelord. Personliga berättelser. Storybird. Berätta en berättelse utifrån bilder. Förstå ett sammanhang utifrån en film eller något som vi sett. Tillsammans sammanfatta vad det är vi upplevt. Vändbara ordkort och dialogkort. Sortera sambandsord.

Utveckla språk- hur? Genom tal- läs och skrivstrategier. Genom att använda alla våra språk och låta dessa stötta oss i vår utveckling mot ett nytt språk. Pusselgrupper och memory. Hitta olikheter. Ställa frågor och uteslut svar. Utvärdera och reflektera genom EPA, eller i socrative eller i edmodo. Analogt: Kortskriv vad gjorde vi sist? Vad lärde vi oss då? Var är vi nu och vart behöver vi komma? Ta eleverna från deras trygghetszon till deras utvecklingszon. Inte använda ett för lätt språk eller för lätta texter när vi pratar eller läser med eleverna. Förstå deras mognad och inte se språket som ett hinder. Jobba med berättarteknik, berättarverkstad, samtalsstrukturer, filma sig, google hangout, skype, ordmoln. Jobba för ett multimodalt, kollaborativt och interaktivt klassrum. Med uppgifter utan tak. Motsatsord och synonymer, Bilder- ord och begrepp

Lära på sitt andraspråk- hur? Använda det egna språket för att utveckla det nya. Låta eleverna använda självskattningsskalor och skrivmallar. Visa på exempel hur en text kan se ut. Låta eleverna skriva en egen text. Få respons av varandra och läraren. Skriva om. Arbeta med skrivprocessen. Involvera eleven i bedömningsprocessen. Kamratrespons.

Varför skall man jobba språkinriktat? För att eleven skall utveckla sitt språk och sin literacitet. Förstå vilket språk som krävs i olika ämnen. Kunna ta till sig texter utifrån sitt sammanhang. Skilja på skolspråk och vardagsspråk. Det finns ett samband mellan språk och lärande. Vi vill ta eleverna från ett vardagsspråk till ett skolspråk. Att jobba språkinriktat handlar också om att läsa av var eleverna befinner sig. Att vända en nedåtgående spiral. Det handlar om att utveckla språkfärdighet i form av form, funktion, innehåll och strategi. Att lära är en interaktiv process. Det handlar om att utveckla nya kunskaper ur förförståelsen. Hur kan ett ämnesinnehåll, ett språk och ett tänkande falla samman? Hur kan vi utvidga kontexten? Genom att ha höga förväntingar så ökar vi elevernas resultat. Ser vi eleven, peppar, stöttar utifrån ett formativt arbetssätt så når de långt. Det får inte vara för lätt, heller inte för svårt, men utmanande.