Slutuppgift kurs 1

Uppgiften består av tre delar. Den första handlar om att undersöka ett forskningsområde och att skriva. Den andra handlar om att presentera din undersökning/forskning och att hålla i en diskussion. Den tredje handlar om att lyssna och ge respons. Lycka till!

Uppgift!

1. Mål ett är: ”Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat och referatteknik. Grundläggande källkritik. ” Till denna uppgift hör även målet: ”Skriftlig framställning och språkriktighet” och ”Skönlitteratur av såväl kvinnor och män från olika tider och kulturer. Ta upp centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag”

Hur skall ni lösa detta?

Hitta ett ämne inom språk eller litteratur och läs på. Använd olika källor. Skriv en text med egna ord där du jämför vad olika forskare tycker i frågan, eller hur olika författare framställer exempelvis ondska. Skriv din jämförelse och analys med korrekt språk, korrekt källhänvisning och ett kapitel där du kritiskt granskar dina källor. Upplägget i din rapport skall vara argumenterande och framåtdrivande så att man blir övertygad om att det du kommer fram till är korrekt. Använd retoriska stilgrepp för att övertyga. I din diskussion kan du vara personlig (som om du skriver en krönika). Texten skall kunna svara för två syften. Det första är att informera på ett vetenskapligt sätt kring ett aktuellt forskningsområde. Det andra att underhålla som intressant och rolig läsning. Skriv ett bidrag till vetenskapsdebatten.

2. Mål två är: ”Muntlig framställning med övertygelse (argumentationsteknik och retorisk arbetsprocess) med ett presentationstekniskt hjälpmedel.”
   
   
   Detta löser ni genom att: 
   
   
   När ni nu är klara med ert vetenskapliga bidrag så skall detta framföras i klassen TORSDAGEN DEN 24 MAJ. Ni skall ha gjort en keynote, film, intervju, ljudinspelning etc som kan demonstrera och förstärka budskapet i er vetenskapliga jämförelse. Gör ni en keynote kan ni ställa tabeller och variabler mot varandra som tydligt visar hur olika forskare tycker i olika frågor, eller hur olika författare skildrar ett motiv. När ni lägger upp ett tal så använder ni olika retoriska stilgrepp. Framför talet med ögonkontakt, tydlighet, bra språk, engagemang, väl pålästa och drivande. Som att ni håller i en lektion och detta är er chans att övertyga era lyssnare om vilken forskning som är den rätta. Till er muntliga framställning skall ni också ha förberett en diskussion som ni skall hålla i, där ni skall få era kamrater att diskutera. Frågorna skall handla om ert forskningsområde eller ert litterära perspektiv/område.
   Diskussionen skall vara kopplat till något av följande två mål: ”För en diskussion kring språkliga begrepp, språklig variation och språkriktighet. ” eller ”för en diskussion kring dialekter och språklig variation och skillnader mellan formellt och informellt språk.”

3. Mål 3 är: ”Att lyssna och ge respons när andra håller tal. ” När de andra håller i sin lektionsdel så skriver ni aktivt respons på deras framförande. Vad som är bra. Vad de kan tänka på och vad ni hade satt för betyg på arbetet och framförandet om ni hade fått bestämma. Kolla på betygsbeskrivningarna för respektive betyg. Var passar er kompis in?

För att få E krävs att eleven till viss del anpassar efter syfte och mottagare, kan reflektera och ha enkla sammanfattningar, översiktligt kan redogöra för samband och med viss säkerhet kritiskt granskar källor.

För att få C krävs att eleven förmedlar tankar och åsikter på ett nyanserat sätt, att dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar, att språket är varierat och delvis välformulerat, att eleven reflekterar över innehåll med hjälp av berättartekniska och stilistiska begrepp, att iakttagelserna är välgrundade och utgår från olika perspektiv

För att få A krävs att eleven håller i förberedda samtal och diskussioner. Kan förmedla tankar och åsikter på ett nyanserat samt genom muntlig framställning inför grupp. Eleven har god åhörarkontakt- Eleven använder med god säkerhet ett presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen. Argumentationen är väldisponerad och tydligt urskiljbar. Språket är välformulerat och innehåller goda formuleringar. Eleven lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya och relevanta perspektiv. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Iakttagelserna är välgrundade och nyanserade och diskuteras utförligt utifrån flera perspektiv. Dessutom resonerar eleven om attityder till flera olika former av språklig variation. Eleven visar kännedom om skönlitteratur från olika författare, tider och kulturer. Eleven kan diskutera kring olika centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande. Eleven kan bearbeta, sammanfatta och kritiskt granska forskning och faktatexter. Citat och referatteknik är korrekt. Eleven för ett källkritiskt resonemang. Texten går att validera.

Relationer

Årets nationella handlar om relationer. Ni som läser b-kursen har fått ut häften med texter som skolverket har valt ut. De flesta är artiklar, men det finns också utdrag ur romaner, dikter och andra texttyper. Ni som läser kurs 1 får era häften på skrivdagen. B- kursare kan förbereda er genom era muntliga framträdanden och genom att öva på att skriva argumenterande eller utredande artiklar, dela in i stycken och hänvisa till källor. Kurs 1-elever kan förbereda er genom era muntliga framträdanden, genom att läsa böcker och genom att öva på att skriva, dela in i stycken och att hänvisa till text. Förutom häftena finns det massor av filmer, böcker och artiklar om kärlek. Här är några tips:

Lyckan, kärleken och meningen med livet av Elizabeth Gilbert

Veronika bestämmer sig för att dö av Paulo Coelho

En dag av David Nicholls

Lyckan, kärleken och meningen med livet

Veronika bestämmer sig för att dö

En dag

Språksociologi

Tema språksociologi SvA mars 2012

Tidsplan

Vecka 11 Genomgång språksociologi och hur man skriver utredande uppsats. Eleverna delas upp i följande grupper:

1. Kroppsspråk, gester och kulturkrockar: ________________________
2. Maktspråk: ________________________ , ________________________
3. Ortnamn, Falkenbergs historia, halländska ord: ________________________
4. Vilka dialekter talas på skolan? : ________________________
5. Vilka språk talas på skolan? : ________________________
6. Ungdomsspråk: ________________________
7. Invandrarspråk: ________________________
8. Nyord 2006-2012: ________________________
9. Fult språk, svordomar och slang: ________________________
10. Mäns och kvinnors språk: ________________________
11. Tvåspråkighet och flerspråkighet: ________________________

Vi går igenom hur man skriver utredande text/uppsats/rapport/vetenskaplig text/referat och hur man hänvisar till källor med fotnoter. Detta skall ingå i era uppsatser:

1. Rubrik
2. Innehållsförteckning
3. Inledning och bakgrund; syfte och frågeställningar
4. Metod (hur har ni gått tillväga) och material (vad har ni använt/läst)
5. Undersökning (här presenterar ni själva arbetet) Kan även vara film, tabeller, praktiskt
6. Resultat och diskussion (här besvarar ni era frågeställningar och berättar vad ni har kommit fram till).
7. Källförteckning

Ni jobbar själva med att hitta fakta, artiklar, böcker om ert ämne. Var noga med att skriva upp alla källor. Gör klart enkäter, intervjufrågor, filmer (annat sätt att redovisa).

Vecka 12

Sammanställ era enkäter, intervjuer, filmer och litteraturgenomgångar. Lägg in eventuella filmer från youtube eller som ni har gjort själva och länkar i era keynotes. Vi följer upp hur långt alla grupper har kommit. Vi ser film om språksociologi. (Svenska dialektmysterier svt play).

Genomgång språkhistoria. PPT+ film. Därefter fortsätter ni att arbeta med era egna undersökningsområden.

Vecka 13

Diskussion kring språkhistoria, språksociologi och flerspråkighet. Varför förändras språk?

Gör klart era presentationer och öva på att framföra dessa.

Vecka 14

Redovisa språksociologi

vecka 15 Påsklov

Vecka 16

Omdömesdiskussion och utvärdering.

Vem är din hjälte?

I alla tider har vi påverkats av olika hjälteideal. Antikens gudar var många och hade brister, men människorna såg fortfarande upp till dem och tillbad dem. Läser ni Illiaden och Odyssen kommer ni att lära känna Oddysseus, Akilles, Hektor med flera. Under medeltiden växte ett manligt hjälteideal fram hos riddarna och hur dessa skulle rädda prinsessan eller de fattiga. Moralen växte fram och det var nästan inte okej att vara mänsklig och göra misstag. I Dantes Den gudomliga komedin kan vi läsa om politiker, antika gudar och filosofer och hur dessa fördömdes och bestraffades utifrån vilka synder Dante ansåg att de begått. Dante som allsmäktig domare bestämde också hur dessa människor skulle bestraffas. Temat har återspelats i filmen Seven och Sawfilmerna. Under upplysningen värderades kunskapen högt och de som kunde tala, hade ekonomisk kunskap, politiskt inflytande eller var vetenskapsmän. Robinsson Crusoe huvudpersonen i Daniel Defoes bok hyllades för hans överlevnadsstrategier. Under romantiken var hjältarna hederliga män och läsande framåtkommande kvinnor. Under realism och modernism har hjälteidealen varit allt från starka arbetarkvinnor, till resande som vill bygga upp ett nytt liv, till människor som överlevt krig och hjälpt människor att undfly koncentrationsläger. Vi återser de medeltida idealen i fantasy och filmer. Vi återser Romeo och Julia-historier och dramatiseringar senast på Göteborgsoperan 2011 med West Side Story. Litteraturen speglar vilka vi är, vad vi tror på, vilka våra förebilder är och de samhällen vi växer upp i. Återkommande motiv är hjältar och förebilder. Hur skall en hjälte vara? Vem är en hjälte för dig? Vilka yrken är hjältemodiga? Vad har du för olika idoler och förebilder? Har du en familjemedlem eller vän som du ser som en hjälte? Varför behöver vi hjältar? Vem är din hjälte?

Volontär i Ghana

Vad krävs för att vara en hjälte?

Rädda barnen i Indien

Afrikas horn

Det är okej att känna

Vad är kärlek? Vad är känslor? Vad är livet? Vad är självkänsla?

I den tid som människor har vandrat på denna jord har vi förundrat oss över livet. Vi har älskat, vi har gråtit, vi har sörjt, vi har bett, vi har trott på, vi har förkastat, vi har hatat, vi har hämnats, vi har förlåtit, vi har hittat oss själva och vi har blivit starkare. Litterära motiv i litteraturen handlar om olycklig kärlek, förbjuden kärlek, att förlora någon, om hämnd, ömsesidig kärlek, vänskaplig kärlek, avundsjuka, girighet, moral, broderskap, ridderlighet, uppoffring, vinst, självutveckling och om livet som det är. Diktare berättade på vers under antiken. Människor skrev ner ordspråk och livskunskap under medeltiden. De formulerade sina tankar i moraliska böcker, fabler, hymner och riddarhistorier. Under romantiken återuppväcktes dikterna och känsloidealen. I nutid skriver rappare, singer song writer, poeter och filosofer om det fantastiska och det svåra vi har i att försöka leva. Oavsett om det är dikter, låtar, filmer eller klassiska verk så handlar det om oss. Om känslor som vi har. Om känslor som vi haft. Om känslor som vi kommer att ha. Se följande filmklipp. Känn efter! Skriv! Dina tankar är värda att lyssna på!

Melissa Horn

PS! I Love You!

Illiaden och Odysseen, även känd som Troja

Tristan och Isolde

Timbuktus låt

Karin Boyes dikt