Bakgrunden till Pay it forward.

Några elever efterfrågade idag en instruktion. Utan att förstöra kreativiteten genom att stapla i punktform vad som skall göra, så tänkte jag förmedla bakgrunden till "Pay it forward".

För er som jobbade med ”Jakten på kunskap” skulle jag kunna säga att detta är på något sätt ett liknande projekt. En fortsättning. Då skulle ni dela med er av något ni kan. Nu skall ni dela med er med syftet att vi kan rädda världen. Vi kan lära andra det vi kan. Vi kan förmedla kontakter med omvärlden. Länkar till organisationer. En liten svenskuppgift, kan sättas in i ett större sammanhang. Vi kan göra något som vissa av er kan använda som UF eller projektarbete. Något andra kan ta med sig och göra något av i samhället och i världen. I det ”riktiga” livet. Jag har hört sägas att efter studenten börjar ”det riktiga livet”... Vad betyder det? Det riktiga livet är väl nu. Det vi lever nu! Det vi gör nu! Så vad gör vi?

För er som inte deltog i "Jakten på kunskap" kan jag ge er en tillbakablick. Innan jag berättar vad vi har gjort, vill jag betona att ni som inte har deltagit kan utan tvekan delta i "Pay it forward", med era förkunskaper, era drömmar och era mål. Kom på en idé och kör på den!

Projektet i våras 2012 startades av två klasser under rubriken ”Jakten på kunskap”. Vi har diskuterat skillnaden mellan information och kunskap och mellan kunskap och färdigheter. Eleverna fick en öppen uppgift:

Lär dig något!

Berätta om detta för dina kamrater.

I en halvtimme sökte eleverna efter artiklar inom ett valt ämne, någon jämförde bloggar, en del letade efter intressanta youtubeklipp, en hittade en powerpoint om epoker på youtube, en annan hittade ett verktyg i matte som han använde för att illustrera hur hans liv ser ut och många sammanfattade artiklar.

Efter en halvtimme var jakten på kunskap avbruten för denna gång. Eleverna fick sammanfatta vad de gjort, sett eller läst. Lektionen därpå  fick eleverna visa bloggarna, artiklarna eller filmklippen. De fick berätta och lära varandra om det som de har lärt sig själva på lektionen.

Under elevernas informationstörst, såg jag en facebooksida uppe. Jag hörde och såg många elever ha intressanta samtal och visa varandra sidor. En klass-spotifylista med deras valda låter sammanställdes. Några gjorde klart en uppgift från förra lektionen och alla gjorde inte samma sak. Resultatet blev också olika, men väldigt givande.

Redovisningarna resulterade i att alla elever fått söka och sovra bland information. De har fått bearbeta ett material. De har fått skriva ett tal. De har fått öva på att framföra ett tal och de har genomfört talet. Vi har fått se elever tala fritt och kunna allt utantill. Vi har fått se elever använda stödord på lappar för att få fram det de vill ha sagt.

Vi har fått lära oss om Madonna, det modernistiska författaridealet, Frans Kafka, Processen och West side Story. En elev hade bearbetat artiklar om folkhälsa och valt att redovisa dessa genom en powerpointpresentation där hon sammanställde vad forskarna hade kommit fram till. Två elever valde att informera oss om cancer. Den ena ifrån en Rosa bandet kampanj och den andra om Ung cancer och vad de arbetar för. Det hon ville förmedla till oss var att vi inte skulle klaga över småsaker.

När vi ändå är inne på folkhälsotemat så fick vi också se en film som ville motarbeta rökning. Eleven höll ett informerande tal med en moraliserande avslutning. En elev höll en genomgång för oss framme vid tavlan om hur man går tillväga om en båt välter. Hon använde både teknik och terminologi och framförde talet på ett humoristiskt, informerande och lättillgängligt sätt.

En kille som verkligen imponerade höll ett tal om fattigdomen i Afrika. Talet var argumenterande och informerande. Han talade om ett samhällsansvar. Vi fick se ett klipp om en kille som saknar armar, ben och bekymmer. Talet handlade om hur vi skall känna motivation och livsvilja. Hur man aldrig skall ge upp.

Eftersom en av klasserna är en idrottsklass valde några stycken att informera om idrott. En talade om idrottspsykologi och idrottstänk och hur detta kan överföras till andra områden i livet. Är det något som går mot en så är det bara att kämpa vidare. Man kommer att lyckas tillslut. En annan visade ett klipp från Chelsea FC vs Liverpool FC där även en relativt liten person i sammanhanget kan förändra historien. Den tredje talade om fotbollen utifrån ett idoltänk och om vilka förebilder vi har i anknytning till ett hjältetema som vi nyligen har avslutat Han lyckades skapa en fantastisk känsla och hålla kvar vid den. Det är många idrottselever och det märks. Den fjärde sammanfattade innehållet i en artikel om sydafrikanska landslaget och drog några slutsatser. Den sista killen förklarade ett klipp från en målmiss i kvartsfinal där han använde cliffhanger för att hålla kvar oss lyssnares intresse. Vår elevpublik började ställa frågor och han avslutade sin presentation med orden: "Ta aldrig något för givet! Allt är möjligt!" 

I den andra klassen har några av eleverna informerat oss om klassiska författare. De har informerat om andra tänkare som Friedrich Nietzsche och Charles Darwin. De har lärt oss om upplysningsidealen kopplat till hur livet och samhället ser ut idag.

En kille hade undersökt vad som egentligen låg bakom flygplansolyckan med Air France flight 447. Han hade hittat en nyhetssändning från CBS News från 27 maj 2011 som kan diskuterade kring.

Vi har fått lära oss om cykliska och linjära tidsuppfattningar, efterkrigsförfattarna utifrån ett gruppsykologiskt perspektiv, Maslow och behovstrappan, Freud och psykoanalysen och Hemingways isbergsteknik.

En tjej hade undersökt mobiltelefoner och mobilbatterier och höll en genomgång för oss på tavlan om vilka faktorer som gör att batteriet håller längre. En annan tjej läste en text för oss som hon hittat på facebook där hon ville väcka våra tankar gällande skillnader öst och väst och hur fattigdomen slår till mot vissa länder.

Vi fick se en shortmovie från en kampanj om alkohol där små bebisar fick spela rollen av fulla vuxna i Las Vegas. Vi har fått lära oss om August Strindbergs infernokris, om Emile Zola och Dreyfusaffären, om modernismen utifrån ett ekonomiskt och ett psykologiskt perspektiv.

Allt utifrån elevernas kunskapstörst i jakten på kunskap! Så mycket mer än en lärobok.

Så vad är det i temat "Pay it forward" som jag vill att ni skall göra?

Lär dig något!

Berätta om detta för dina kamrater.

Gör en instruktionsfilm till något du vill lära andra.

Starta ett UF-företag och samla in pengar till din idrottsorganisation eller en hjälporganisation.

Skapa något som du och dina vänner kan ha nytta av i skolan eller i framtiden.

Hitta ett sätt för oss att nå våra mål.

Gör vad du vill, men gör det bra!

Hjälp någon som kan hjälpa någon annan.

Med andra ord: PAY IT FORWARD!

Elevexempel på hur ni kan pay it forward

Hanny och Rayan, två av mina elever som tog studenten förra året har visat exempel på hur man kan pay it forward. De gjorde en film för att marknadsföra sitt projekt. Ni får gärna titta på den som inspiration. Fundera över vad ni skulle vilja göra.

Pay it forward

Kommer ni ihåg när vi jobbade med hjältar? Vilka hjältar valde ni? Vilka var vardagshjältarna? Vad skulle ni kunna göra om ni var en vardagshjälte?

Se filmsnuttarna från Pay it forward.

Om vi nu skulle köra pay it forward i verkligheten. Vad skulle vi göra då? Vad behövs? Vem gör vad? Kan vi koppla det till andra ämnen än svenskan? Kan ni använda detta som era projektarbeten?

Vi kommer att prata om pedagogiska modeller som fröpåsen, målbilder, berget och cirklar. Nu kör vi!

Våga, lev, vinn!

Denna lille kille är påväg. Han har självförtroende, inlevelse, improvisationsförmåga, vilja att härma och lära. Att lära handlar om att vilja, att träna att tycka att något är roligt och intressant. Man behöver inte vara bra från början. Man behöver bara vilja bli bra. Då blir man bäst! Människan är så hämmad av vad vi tror att vi inte kan, istället för att fokusera på vad skulle jag vilja att kunna. När vi börjar i småskolan tycker de flesta att allt är jätteroligt. När vi lär oss en sång, eller en ny bokstav eller 1+1 så känner vi oss jättestolta. Titta mamma vad jag kan! Jag kan stå på ett ben. Vad skulle du vilja kunna eller lära dig idag?

Sommarpratarna 2012

Innan vi gick på sommarlov fick vi uppleva glädjen att Sverige vann Eurovision song contest och vår prinsessa Estelle blev döpt. Sommarlovet har nu inletts och så har även sommarpratarna. I juni har vi blivit underhållna av Anja Pärson, David Hellenius, Christina Lampe-Önnerud, Jo Nesbo, John Guidetti, Karin Falck ,Trita Parsi och Yngwie Malmsteen. Vi har en spridning i ålder mellan 20-80 år. Vi har en spridning i yrkesval där vi har två idrottsmän, tre inom film, tv och teater, varav en även är författare. En som håller på med musik som yrke, men många som håller på med musik privat, en statsvetare, en politiskt engagerad och en global entreprenör. Tyngdvikten ligger på kreativitet och prestationer. Om vi skall försöka uppskatta en spridning av livserfarenheter så ligger likheterna i viljan att lyckas och olikheterna i familjeförhållanden, vägar dit, värderingar, personliga egenheter och erfarenheter. Ur ett jämställdhetsperspektiv så är det lika många kvinnor som män och lika många med svenska som utländska rötter. Alla har något att säga och vissa är mer underhållande än andra.

Förutom våra fantastiska sommarpratare som berättar för oss om livet så har det hänt en del viktiga, roliga och tråkiga saker i världen. Sverige åkte ur EM i fotboll. Finalen stod mellan Spanien och Italien, där Spanien vann. Vi har haft parlamentsval i Grekland och Frankrike. Vladimir Putin har tillträtt som Rysslands president. Egyptens f.d president Mubarak har dömts till livstids fängelse. EU diskuterar hur vi skall hjälpa Grekland och Europa ur den ekonomiska krisen. Diskussioner kring utgång ur EU eller i alla fall euron förs.

För att återgå till mina sommarpratare så följer här en kort resumé av hur jag har uppfattat dem. Jag har orättvist nog gett dem olika stort utrymme, men det ligger i intresset av hur jag har uppfattat dem och hur mycket av det som de har förmedlat som jag har tagit till mig. Detta inte sagt att ni inte skulle uppfatta dem annorlunda, och det hindrar er inte heller från att gå in och lyssna och bilda er en egen uppfattning. Är det någon som verkar intressant så gå gärna in och lyssna på SR.

Anja Pärson (Skidåkare 30 år) talar om hennes idrottsprestationer och det som hon offrat och vunnit för att kunna prestera. Hur hon idag kan längta tillbaka till detta, samtidigt som hon idag väljer ett nytt liv. Ett liv där hon måste möta känslor och verklighet. Där hon måste ta itu med saker som hon tidigare har kunnat ignorera med ursäkten att hon måste prestera och ägna sig åt skidåkningen. Hon berättar om sin relation till Filippa och hur svårt och roligt det är att en konstnärsjäl och en idrottskvinna skall lära sig att leva tillsammans. Hon talar ut om sin homosexualitet med uppmaning att inte bli gjord till en ikon. Att andra inte skall använda henne för att föra fram sina åsikter. Hon är Anja! Hon vill äga sitt kändisskap. Hon vill bestämma när hon skall vara känd och när hon skall vara Anja.

David Hellenius( Programledare 40 år) berättar ärligt och nära om viljan att bli skådespelare, drömmen dit, vägen fram och hur livet ser ut idag. Han berättar om hans liv som liten och blyg, från att inte prata till att prata för mycket om fiaskon och livet. Han är väldigt ärlig i sina beskrivningar och hans övergångar mellan tal och låtar är väl genomtänkta. Han tillägnar Renee och hans son lite utrymme och väljer en låt till sonens ära. Han talar om kontrollbehov, inbillningssjuka tankar, och andra psykiska föräldradrag som han lever med. Allt framfört med humor och personlighet. Mycket underhållande!

Christina Lampe-Önnerud (Global entreprenör 45 år) berättar om uppväxten i Ludvika och om kärleken till kemi. Hon är uppvuxen av en far med tyskt ursprung, som efter kriget flytt till Sverige. Om hur fadern som hennes förebild forskade, gjorde affärsresor och kom hem och berättade om alla möten, kulturer och tankar om nyskapande. Mamman var lärare och kärleken mellan henne och fadern var kärlek vid första ögonkastet. Hon forskade kring batteritekniken för att hitta nya energilösningar. Idag har hon företag och många patent.

Jo Nesbo (Författare 52 år) berättar om sitt författarskap. Han pratar om lögner, historier och sanningar och hur dessa historier förlänger livet. Han berättar om hans erfarenheter som ekonom, musiker och författare. Idag är han känd som författare och hans verk har även blivit filmatiserat, men han berättar hur det var när han fått visa legitimation, inte fått tillgång till författarrabatt och hur det känns att vara ”känd”, men att inte bli igenkänd.

John Guidetti (Fotbollsspelare 20 år) Han berättar om olika matcher, olika mål, en sjukdom, en återkomst, hur han assisterat Zlatan, hur det känns att göra mål och vad hans fans har sagt. Trots hans unga ålder så har han alltid fått spela med de bättre, de som varit äldre och idag med de bästa.

Karin Falck (Regissör 80 år) Hon inleder med att prata om det oförklarliga och om personer som kan hitta saker som är försvunna. Hon tror på småknytt. En spådam hade fått kontakt med hennes avlidna man Åke. Nu säger hon att hon är botad från tron på det övernaturliga. Att det är bluff. Därefter börjar hon berätta om Uri Geller som kunde få klockor att börja fungera och som kunde böja skedar. Hon talar om trolleri, övernaturligt eller hallucinationer. Lite tror hon nog fortfarande... Hon berättar om avskedet till sin pappa. Värmländskan blev Stockholmska. 1938 före välfärdstatens tid innan andra världskriget och ransoneringar och skyddsrum, då växte hon upp tillsammans med hennes mamma. Hon pratar om kärlekar, livet på sjön, att bli farmor om rynkor och felaktiga kläder. Om skillnaderna i tid och ålder och hur perspektiven påverkas och utmanas. Om charmen i ett barns sanningar.

Trita Parsi (Iranexpert 38 år) Han berättar om hans flykt från Iran. När de kom till Sverige hamnade de först i Uppsala. Pappan var anklagad för att ha stött den gamla regimen. Han fick åka tillbaka till Iran för att rentvå sitt namn. Trita var rädd att det var sista gången han skulle se sin far. Pappan blev rentvådd och tog flyget tillbaka till Sverige. Till skillnad från de andra barnen lekte Trita med sin bror lekar om revolution, kamp och död. Ju mer realistisk död, desto större bonuspoäng. Han berättar om utanförskapet och hur stoltheten gjorde att de sköt tillbaka. De var stolta över att vara utanför, trodde de då. Idag har Trita barn. Han ville inte att hans barn skulle känna att hemma var någon annanstans. De bor i USA. För att barnen skall bli ett med alla sina tre kulturer, kan de alla tre språken. De talar flytande svenska, amerikanska och persiska. De har tre namn. Ett persiskt ett arabiskt och ett fornnordiskt. De firar jul, midsommar, amerikansk thanksgiving och persiskt nyår. De läser Alfons Åberg och persisk mytologi för barnen. Man behöver aldrig ge upp en identitet för att bli en amerikansk identitet. I USA är det fullt naturligt att ha flera identiteter. Det konceptet har inte riktigt slagit rot i Sverige. Jag heter Trita Parsi och är iranier-svensk- amerikan. Tillsammans med Hillary Clinton, USAs främsta tidningar och den organisation som Trita skapat, drev de debatten om krigen i Mellanöstern framåt. Att inte skapa ytterligare ett Irak i Iran med samma fundamentalism som skett på 80-talet. Trita reste till både Iran och Israel för att kartlägga relationer. Han vågade riskera eftersom det fortfarande var en mindre chansning än den hans far hade gjort när han återvände till Iran. På grund av de böcker som han har skrivit kan han idag inte återvända till Iran. Han vill idag skydda sina barn från flykten och traumat. Han vill att de skall kunna välja alla sina identiteter och att drömmen på ett självständigt Iran även blir deras dröm.

Yngwie Malmsteen (Kompositör 49 år) berättar om hur hans uppväxt i en musikerfamilj präglat honom och hans uppväxt. Han berättar om hur gitarren som han fick som barn förändrade hans liv. Trots att han lärt sig att spela flera olika instrument var det alltid gitarren som stod honom närmst. Han gillar att spela så snabbt, så svårt och så avancerat som möjligt. Som tonåring åkte han till en studio varje jag och spelade in hårdrock och rock. Sedan började han blanda klassisk musik med rock och skapade sin egen musik. Idag är han erkänd som en av världens bästa gitarrspelare.

Juli inleddes med Klara Zimmergren, idag lyssnar vi på Amirzai Sangin och imorgon hör vi Emma Wiklund och därefter fler se:

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=2071&artikel=5148324

Här kan ni också lyssna på de sommarpratare som har varit. Har ni smartphones så kan ni ladda ner SR radio som app och lyssna både på sommarpratarna, vetenskapsradion, nyheter, kulturnytt, P3, musik eller det som ni är intresserade av. Hoppas att ni njuter av sommaren! Vi ses i augusti!

Planering av svenska som andraspråk 2 HT 2012

För att sammanfatta kurs 1 har jag gjort en utvärdering som jag inser nu när några hunnit svara på den, behöver göras på ett annat sätt i kurs 2. Många frågor har för många svar och det finns inte utrymme för så mycket egna tankar. Fyll i den ändå och bifoga ett mail med det ni har att säga som inte ryms i utvärderingen.

http://www.surveymonkey.com/s/KW85FJJ

Vad skall vi göra i nästa kurs?

Ni som vill ha behörighet till högskolan kommer att läsa svenska som andraspråk 2. För att sammanfatta och konkretisera målen i svenska som andraspråk 2 så handlar det om följande:

Förmågor: 

Förmåga att kunna reflektera 

Förmåga att kommunicera

Förmåga att utveckla kunskap

Förmåga att läsa och förstå skönlitteratur

Förmåga att ha självinsikt

Förmåga att förstå

Förmåga att värdera
Förmåga att tala
Förmåga att läsa

Förmåga att lyssna

Förmåga att skriva

Förmåga att lära och reflektera över er inlärning

Förmåga att reflektera och förstå er flerspråkiga identitet

Förmåga att jämföra modersmålet med svenskan

Hur kan man göra detta?

• Reflektera görs genom läsning, tankar, samtal och diskussioner. Ni skall bland annat reflektera kring er flerspråkighet.
• Kommunikation görs i dialog, grupper, när ni kommunicerar till andra via internet, när ni kommunicerar till era klasskamrater och har muntliga framträdanden. För kommunikation, diskussion och samtal krävs ett rikt ordförråd och kunskaper om grammatik. Därför behöver vi jobba mycket med ordkunskap. Slå upp alla ord ni inte förstår. Försök att lära er mer avancerade ord som ligger utanför ert vanliga talspråk. Öva på ordappar och högskoleprov. Detta behöver ni om ni skall läsa vidare.
• Förmåga att utveckla kunskap avgörs av era inlärningsstilar. Vissa av er lär genom att lyssna, andra genom att ställa frågor att besvara, vissa genom att läsa och skriva egna anteckningar, genom att reflektera över det ni hör och läser, genom att utveckla ert skrivande och fundera över vad, hur och varför ni skriver det. Vissa lär genom att göra saker praktiskt. Det finns inlärningstest som ni kan göra om ni inte är säkra på hur ni bäst lär er. (Se google Gardner intelligenstest).
• Förmåga att läsa och förstå skönlitteratur kan utvecklas genom att läsa mer, att diskutera det ni läser, att anordna små bokklubbar hemma hos varandra där ni väljer en gemensam bok att diskutera kring. När ni läst flera verk inom en genre/ämne eller från samma författare så skapar ni en större förståelse för denna typ av verk eller för denna författares sätt att skriva. När ni läser verk från en viss epok så skapar ni förståelse för denna tids samhälle och sätt att skriva.
• Förmåga till självinsikt skapas genom livet, tankar, reflektioner, misstag, utveckling och erfarenheter. Att reflektera över sig själv och vilka egenskaper man vill putsa på och vilka man vill utveckla och förstärka. NI skall bland annat förstå er flerspråkiga identitet.
• Förmåga att förstå skapas på olika sätt beroende på vilken inlärningsstil ni har, hur lätt ni har för att lära och det tar olika lång tid. Ni får läsa tills ni förstår, fråga tills ni förstår eller göra tills ni förstår.
• Förmåga att värdera skapas när ni tränar på att värdera, jämföra och analysera.
• Förmåga att tala skapas genom att hålla tal och diskutera. NI skall även träna på att samtala.
• Förmåga att läsa skapas i grundskolan, utvecklas på gymnasiet och fördjupas under resten av livet.
• Förmåga att lyssna skapas när ni fokuserar på vad andra säger, ställer motfrågor, ger respons och ger andra talutrymme.
• Förmåga att skriva utvecklas genom träning, kunskaper om texttyper och grammatik, utvecklat ordförråd.
• Förmåga att lära utvecklas genom ert sätt att lära. Se inlärningsstilar.
• Förmåga att reflektera och förstå er flerspråkiga identitet
• Förmåga att jämföra modersmålet med svenskan

Så vilka kunskaper är det skolverket vill att ni skall ha efter att ha läst svenska 2?

• Kunskaper om flerspråkighet.
• Kunskaper om språkriktighet.
• Kunskaper om referat och citatteknik.
• Kunskaper om språkhistoria.
• Kunskaper om genus.
• Kunskaper om skönlitteratur.
• Kunskaper om författare.
• Kunskaper om livet.
• Kunskaper om allmänmänsklighet.
• Kunskaper om texttyper.
• Kunskaper om språkets uppbyggnad och historia.
• Kunskaper om språklig variation.
• Kunskaper om hur man söker, sammanställer och kritiskt granskar information.

Vilka möjligheter/uppmaningar krävs för att ni skall tillägna er dessa förmågor och få dessa kunskaper?

• Att vi läser skönlitteratur
• Jobbar med olika texttyper
• Talar
• Skriver
• Lyssnar
• Lär
• Skapar
• Att ni får möjlighet att uttrycka era personligheter
• Att ni får kunskaper om omvärlden, medmänniskor och samhället
• Att vi diskuterar kring det allmänmänskliga i tid och rum
• Att ni är öppna för nya tankessätt och perspektiv
• Att ni får och ger respons
• Att vi jobbar med argumentation och utredande texter.
• Att ni får jobba med citat och referatteknik
• Att vi pratar om flerspråkighet.
• Att vi jobbar med genus och kulturer.

För att ni skall se att jag inte har hittat på detta, följer målen från skolverket:

http://www.skolverket.se/forskola-och-skola/gymnasieutbildning/amnes-och-laroplaner/sva

Slutuppgift kurs 1

Uppgiften består av tre delar. Den första handlar om att undersöka ett forskningsområde och att skriva. Den andra handlar om att presentera din undersökning/forskning och att hålla i en diskussion. Den tredje handlar om att lyssna och ge respons. Lycka till!

Uppgift!

1. Mål ett är: ”Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat och referatteknik. Grundläggande källkritik. ” Till denna uppgift hör även målet: ”Skriftlig framställning och språkriktighet” och ”Skönlitteratur av såväl kvinnor och män från olika tider och kulturer. Ta upp centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag”

Hur skall ni lösa detta?

Hitta ett ämne inom språk eller litteratur och läs på. Använd olika källor. Skriv en text med egna ord där du jämför vad olika forskare tycker i frågan, eller hur olika författare framställer exempelvis ondska. Skriv din jämförelse och analys med korrekt språk, korrekt källhänvisning och ett kapitel där du kritiskt granskar dina källor. Upplägget i din rapport skall vara argumenterande och framåtdrivande så att man blir övertygad om att det du kommer fram till är korrekt. Använd retoriska stilgrepp för att övertyga. I din diskussion kan du vara personlig (som om du skriver en krönika). Texten skall kunna svara för två syften. Det första är att informera på ett vetenskapligt sätt kring ett aktuellt forskningsområde. Det andra att underhålla som intressant och rolig läsning. Skriv ett bidrag till vetenskapsdebatten.

2. Mål två är: ”Muntlig framställning med övertygelse (argumentationsteknik och retorisk arbetsprocess) med ett presentationstekniskt hjälpmedel.”
   
   
   Detta löser ni genom att: 
   
   
   När ni nu är klara med ert vetenskapliga bidrag så skall detta framföras i klassen TORSDAGEN DEN 24 MAJ. Ni skall ha gjort en keynote, film, intervju, ljudinspelning etc som kan demonstrera och förstärka budskapet i er vetenskapliga jämförelse. Gör ni en keynote kan ni ställa tabeller och variabler mot varandra som tydligt visar hur olika forskare tycker i olika frågor, eller hur olika författare skildrar ett motiv. När ni lägger upp ett tal så använder ni olika retoriska stilgrepp. Framför talet med ögonkontakt, tydlighet, bra språk, engagemang, väl pålästa och drivande. Som att ni håller i en lektion och detta är er chans att övertyga era lyssnare om vilken forskning som är den rätta. Till er muntliga framställning skall ni också ha förberett en diskussion som ni skall hålla i, där ni skall få era kamrater att diskutera. Frågorna skall handla om ert forskningsområde eller ert litterära perspektiv/område.
   Diskussionen skall vara kopplat till något av följande två mål: ”För en diskussion kring språkliga begrepp, språklig variation och språkriktighet. ” eller ”för en diskussion kring dialekter och språklig variation och skillnader mellan formellt och informellt språk.”

3. Mål 3 är: ”Att lyssna och ge respons när andra håller tal. ” När de andra håller i sin lektionsdel så skriver ni aktivt respons på deras framförande. Vad som är bra. Vad de kan tänka på och vad ni hade satt för betyg på arbetet och framförandet om ni hade fått bestämma. Kolla på betygsbeskrivningarna för respektive betyg. Var passar er kompis in?

För att få E krävs att eleven till viss del anpassar efter syfte och mottagare, kan reflektera och ha enkla sammanfattningar, översiktligt kan redogöra för samband och med viss säkerhet kritiskt granskar källor.

För att få C krävs att eleven förmedlar tankar och åsikter på ett nyanserat sätt, att dispositionen i den skriftliga framställningen är tydligt urskiljbar, att språket är varierat och delvis välformulerat, att eleven reflekterar över innehåll med hjälp av berättartekniska och stilistiska begrepp, att iakttagelserna är välgrundade och utgår från olika perspektiv

För att få A krävs att eleven håller i förberedda samtal och diskussioner. Kan förmedla tankar och åsikter på ett nyanserat samt genom muntlig framställning inför grupp. Eleven har god åhörarkontakt- Eleven använder med god säkerhet ett presentationstekniskt hjälpmedel som stöder, tydliggör och är väl integrerat i den muntliga framställningen. Argumentationen är väldisponerad och tydligt urskiljbar. Språket är välformulerat och innehåller goda formuleringar. Eleven lyfter fram huvudtanken i det lästa och ger nya och relevanta perspektiv. Eleven reflekterar också över innehåll och form med hjälp av några berättartekniska och stilistiska begrepp. Iakttagelserna är välgrundade och nyanserade och diskuteras utförligt utifrån flera perspektiv. Dessutom resonerar eleven om attityder till flera olika former av språklig variation. Eleven visar kännedom om skönlitteratur från olika författare, tider och kulturer. Eleven kan diskutera kring olika centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande. Eleven kan bearbeta, sammanfatta och kritiskt granska forskning och faktatexter. Citat och referatteknik är korrekt. Eleven för ett källkritiskt resonemang. Texten går att validera.

Relationer

Årets nationella handlar om relationer. Ni som läser b-kursen har fått ut häften med texter som skolverket har valt ut. De flesta är artiklar, men det finns också utdrag ur romaner, dikter och andra texttyper. Ni som läser kurs 1 får era häften på skrivdagen. B- kursare kan förbereda er genom era muntliga framträdanden och genom att öva på att skriva argumenterande eller utredande artiklar, dela in i stycken och hänvisa till källor. Kurs 1-elever kan förbereda er genom era muntliga framträdanden, genom att läsa böcker och genom att öva på att skriva, dela in i stycken och att hänvisa till text. Förutom häftena finns det massor av filmer, böcker och artiklar om kärlek. Här är några tips:

Lyckan, kärleken och meningen med livet av Elizabeth Gilbert

Veronika bestämmer sig för att dö av Paulo Coelho

En dag av David Nicholls

Lyckan, kärleken och meningen med livet

Veronika bestämmer sig för att dö

En dag

Språksociologi

Tema språksociologi SvA mars 2012

Tidsplan

Vecka 11 Genomgång språksociologi och hur man skriver utredande uppsats. Eleverna delas upp i följande grupper:

1. Kroppsspråk, gester och kulturkrockar: ________________________
2. Maktspråk: ________________________ , ________________________
3. Ortnamn, Falkenbergs historia, halländska ord: ________________________
4. Vilka dialekter talas på skolan? : ________________________
5. Vilka språk talas på skolan? : ________________________
6. Ungdomsspråk: ________________________
7. Invandrarspråk: ________________________
8. Nyord 2006-2012: ________________________
9. Fult språk, svordomar och slang: ________________________
10. Mäns och kvinnors språk: ________________________
11. Tvåspråkighet och flerspråkighet: ________________________

Vi går igenom hur man skriver utredande text/uppsats/rapport/vetenskaplig text/referat och hur man hänvisar till källor med fotnoter. Detta skall ingå i era uppsatser:

1. Rubrik
2. Innehållsförteckning
3. Inledning och bakgrund; syfte och frågeställningar
4. Metod (hur har ni gått tillväga) och material (vad har ni använt/läst)
5. Undersökning (här presenterar ni själva arbetet) Kan även vara film, tabeller, praktiskt
6. Resultat och diskussion (här besvarar ni era frågeställningar och berättar vad ni har kommit fram till).
7. Källförteckning

Ni jobbar själva med att hitta fakta, artiklar, böcker om ert ämne. Var noga med att skriva upp alla källor. Gör klart enkäter, intervjufrågor, filmer (annat sätt att redovisa).

Vecka 12

Sammanställ era enkäter, intervjuer, filmer och litteraturgenomgångar. Lägg in eventuella filmer från youtube eller som ni har gjort själva och länkar i era keynotes. Vi följer upp hur långt alla grupper har kommit. Vi ser film om språksociologi. (Svenska dialektmysterier svt play).

Genomgång språkhistoria. PPT+ film. Därefter fortsätter ni att arbeta med era egna undersökningsområden.

Vecka 13

Diskussion kring språkhistoria, språksociologi och flerspråkighet. Varför förändras språk?

Gör klart era presentationer och öva på att framföra dessa.

Vecka 14

Redovisa språksociologi

vecka 15 Påsklov

Vecka 16

Omdömesdiskussion och utvärdering.

Vem är din hjälte?

I alla tider har vi påverkats av olika hjälteideal. Antikens gudar var många och hade brister, men människorna såg fortfarande upp till dem och tillbad dem. Läser ni Illiaden och Odyssen kommer ni att lära känna Oddysseus, Akilles, Hektor med flera. Under medeltiden växte ett manligt hjälteideal fram hos riddarna och hur dessa skulle rädda prinsessan eller de fattiga. Moralen växte fram och det var nästan inte okej att vara mänsklig och göra misstag. I Dantes Den gudomliga komedin kan vi läsa om politiker, antika gudar och filosofer och hur dessa fördömdes och bestraffades utifrån vilka synder Dante ansåg att de begått. Dante som allsmäktig domare bestämde också hur dessa människor skulle bestraffas. Temat har återspelats i filmen Seven och Sawfilmerna. Under upplysningen värderades kunskapen högt och de som kunde tala, hade ekonomisk kunskap, politiskt inflytande eller var vetenskapsmän. Robinsson Crusoe huvudpersonen i Daniel Defoes bok hyllades för hans överlevnadsstrategier. Under romantiken var hjältarna hederliga män och läsande framåtkommande kvinnor. Under realism och modernism har hjälteidealen varit allt från starka arbetarkvinnor, till resande som vill bygga upp ett nytt liv, till människor som överlevt krig och hjälpt människor att undfly koncentrationsläger. Vi återser de medeltida idealen i fantasy och filmer. Vi återser Romeo och Julia-historier och dramatiseringar senast på Göteborgsoperan 2011 med West Side Story. Litteraturen speglar vilka vi är, vad vi tror på, vilka våra förebilder är och de samhällen vi växer upp i. Återkommande motiv är hjältar och förebilder. Hur skall en hjälte vara? Vem är en hjälte för dig? Vilka yrken är hjältemodiga? Vad har du för olika idoler och förebilder? Har du en familjemedlem eller vän som du ser som en hjälte? Varför behöver vi hjältar? Vem är din hjälte?

Volontär i Ghana

Vad krävs för att vara en hjälte?

Rädda barnen i Indien

Afrikas horn

Det är okej att känna

Vad är kärlek? Vad är känslor? Vad är livet? Vad är självkänsla?

I den tid som människor har vandrat på denna jord har vi förundrat oss över livet. Vi har älskat, vi har gråtit, vi har sörjt, vi har bett, vi har trott på, vi har förkastat, vi har hatat, vi har hämnats, vi har förlåtit, vi har hittat oss själva och vi har blivit starkare. Litterära motiv i litteraturen handlar om olycklig kärlek, förbjuden kärlek, att förlora någon, om hämnd, ömsesidig kärlek, vänskaplig kärlek, avundsjuka, girighet, moral, broderskap, ridderlighet, uppoffring, vinst, självutveckling och om livet som det är. Diktare berättade på vers under antiken. Människor skrev ner ordspråk och livskunskap under medeltiden. De formulerade sina tankar i moraliska böcker, fabler, hymner och riddarhistorier. Under romantiken återuppväcktes dikterna och känsloidealen. I nutid skriver rappare, singer song writer, poeter och filosofer om det fantastiska och det svåra vi har i att försöka leva. Oavsett om det är dikter, låtar, filmer eller klassiska verk så handlar det om oss. Om känslor som vi har. Om känslor som vi haft. Om känslor som vi kommer att ha. Se följande filmklipp. Känn efter! Skriv! Dina tankar är värda att lyssna på!

Melissa Horn