tisdag 15 oktober 2013

Ett språkinriktat ämnesövergripande arbetssätt!

Hur jobbar vi på Kronan?


Tanken med oss i dreamteam? Ett utmärkande drag är att vi är 4 lärare och tre studiehandledare på 42 elever. Istället för att eleverna läser i basgrupper eller ämnesgrupper så har vi eleverna ihop.  Eftersom vi har olika behörigheter, flera ämnen och kompetenser, så kan vi från början arbeta ämnesövergripande och språkinriktat. Vi satsar på målen i flera ämnen samtidigt och språket behöver inte vara det som kommer först. Vi kan utnyttja elevernas kunskaper i andra ämnen och utveckla deras språk tillsammans med dem när vi jobbar med ett elevuppdrag/tema/eller projekt. Vi försöker ha fokus på förmågor, språkliga mål och övergripande mål. Detta för att eleverna när de kommer ut i klass arbetar språkinriktat med språk i alla ämnen. Vi har ett samarbete fbg-lärare, studiehandledare och ämneslärare så att eleverna kan inkluderas och komma ut i klass. Detta samarbete försöker vi hela tiden förbättra, men det känns som att vi alla har en strävan och att vi är på god väg. Tankesättet finns på hela skolan och våra rektorer driver oss framåt. Vi tror på ett verklighetsbaserat lärande. Det skall vara autentiskt och på riktigt.


Hur jobbar vi inkluderande?

Alla är välkomna. Alla skall utifrån sina kunskaper kunna delta i skolan antingen med oss eller ute i klass. Eleverna skall så fort som möjligt ut i andra ämnen. När elever går ut i klass så får de med sig oss i fbg eller studiehandledare för att hjälpa till med språket. Vi tar till olika hjälpmedel för att eleverna utifrån sina förutsättningar skall kunna delta aktivt i det som görs i skolan. Vi vill integrera allt från början. Matte, No, So, engelska och svenska. Vi ser lärandet och språket som en process som deltar och utvecklas tillsammans. Alla elever som vill är ute i idrott och praktiskt estetiska ämnen.

Hur jobbar vi språkinriktat med kognitivt utmanande uppgifter för att utveckla skrivande, lässtrategier och tal?

Hur jobbar vi med stöttning i skrivande? Eleverna kan skriva gemensam text. Vi kan använda skärmkorsord, ord som försvinner, lexin, google translate, utifrån bilder och nyckelord. Personliga berättelser. Storybird. Grammatik i ett integrerat sammanhang. Utgå från elevernas texter och förklara hur. Förstå varför en viss textgenre, texttyp är uppbyggd på ett visst sätt. Arbetet med läsning och skrivning går ihop. Bygga upp ämnesområdet genom att skriva gemensam text. Ge eleverna tid att tänka och reflektera. Tydliggöra resonemang. Hitta olikheter. Matcha bilder.

Utveckla lässtrategier- hur? Stöttning i läsande av kognitivt utmanande text. Fokus på begrepp och sammanhang. Skolspråksliteracitet. Betydelser, översättningar, motsatsord, synonymer. Arbeta med förförståelse. Frågor i texten. Sökläsning. Pausa och förutsäga. Identifiera delarna i ett stycke. Språkanalys. Sant eller falskt- diskussion, poll i edmodo, eller mentimeter. Grafiska översikter genom tidslinjer och jämförelser. Sammanfatta texten. Skriv om texten till olika mottagare. Jobba med genrer och texttyper. Hur hade texten ändrats om det varit en berättande text? En informerande? En argumenterande? En utredande? Hur skiljer sig en faktatext i SO och i NO? Hur ser en labbrapport ut?

Utveckla talstrategier- hur? Vi kan utveckla tal och skolspråksliteracitet genom att tala om språk i ett visst sammanhang. Vi kan använda metoder som progressiv brainstorm, sätta upp posters och collage på väggen, alternativt digitalt genom förslagsvis popplet eller answergarden. Vi kan ta stöd i begreppskartor och tankekartor genom popplet eller padlet, eller analogt. Eleverna kan skriva gemensam text. Vi kan använda skärmkorsord, ord som försvinner, lexin, google translate, utifrån bilder och nyckelord. Personliga berättelser. Storybird. Berätta en berättelse utifrån bilder. Förstå ett sammanhang utifrån en film eller något som vi sett. Tillsammans sammanfatta vad det är vi upplevt. Vändbara ordkort och dialogkort. Sortera sambandsord.

Utveckla språk- hur? Genom tal- läs och skrivstrategier. Genom att använda alla våra språk och låta dessa stötta oss i vår utveckling mot ett nytt språk. Pusselgrupper och memory. Hitta olikheter. Ställa frågor och uteslut svar. Utvärdera och reflektera genom EPA, eller i socrative eller i edmodo. Analogt: Kortskriv vad gjorde vi sist? Vad lärde vi oss då? Var är vi nu och vart behöver vi komma? Ta eleverna från deras trygghetszon till deras utvecklingszon. Inte använda ett för lätt språk eller för lätta texter när vi pratar eller läser med eleverna. Förstå deras mognad och inte se språket som ett hinder. Jobba med berättarteknik, berättarverkstad, samtalsstrukturer, filma sig, google hangout, skype, ordmoln. Jobba för ett multimodalt, kollaborativt och interaktivt klassrum. Med uppgifter utan tak. Motsatsord och synonymer, Bilder- ord och begrepp

Lära på sitt andraspråk- hur? Använda det egna språket för att utveckla det nya. Låta eleverna använda självskattningsskalor och skrivmallar. Visa på exempel hur en text kan se ut. Låta eleverna skriva en egen text. Få respons av varandra och läraren. Skriva om. Arbeta med skrivprocessen. Involvera eleven i bedömningsprocessen. Kamratrespons.

Varför skall man jobba språkinriktat? För att eleven skall utveckla sitt språk och sin literacitet. Förstå vilket språk som krävs i olika ämnen. Kunna ta till sig texter utifrån sitt sammanhang. Skilja på skolspråk och vardagsspråk. Det finns ett samband mellan språk och lärande. Vi vill ta eleverna från ett vardagsspråk till ett skolspråk. Att jobba språkinriktat handlar också om att läsa av var eleverna befinner sig. Att vända en nedåtgående spiral. Det handlar om att utveckla språkfärdighet i form av form, funktion, innehåll och strategi. Att lära är en interaktiv process. Det handlar om att utveckla nya kunskaper ur förförståelsen. Hur kan ett ämnesinnehåll, ett språk och ett tänkande falla samman? Hur kan vi utvidga kontexten? Genom att ha höga förväntingar så ökar vi elevernas resultat. Ser vi eleven, peppar, stöttar utifrån ett formativt arbetssätt så når de långt. Det får inte vara för lätt, heller inte för svårt, men utmanande.

Lite kring vårt arbete om Matte i verkligheten!


Nu har vi på Kronan jobbat i en vecka med Matte i verkligheten.





Tanken bakom "Matte i verkligheten" : att vi som lärare skall uppmärksamma elevernas förståelse av kontexten i uppgifter, uppmärksamma tänkande och resonerande. Låta dem tala och skriva för att bygga upp en förståelse för de matematiska begreppen. Eleverna får tänka högt och i grupp. Vi kan konkretisera sammanhang genom att uppleva det i verkligheten. Vi vill tillämpa matematiken inte bara i en lärobok (vi använder ingen) utan i elevernas eget liv. När behöver våra elever matte? Varför är matte viktigt för dem? I direktsamtal med eleverna, låta dem ställa frågor i butik och diskutera med varandra sig fram till svar. Uppmuntra dem att samarbeta. “Lärarna kallar det fusk! Vi kallar det teamwork”. #Dreamteam #Kronan


Hur lade vi upp dagarna?

Vi inledde med en öppen fråga. Varför behöver vi matte?

Det skall vara elevernas svar. Inte ett ja eller nej. De skall få tänka och fundera på sitt språk. Sedan hjälpa varandra att översätta till svenska. Vi vill ge eleverna utrymme att tänka tillsammans. Språket skall inte få vara ett hinder för att vi kan ge eleverna kognitivt utmanande uppgifter. Vi får använda alla våra språk, ta hjälp av studiehandledarna som talar elevernas modersmål och saker får ta tid. Vi körde efter reflektionsmodellen EPA, enskilt, par, grupp, följt av en progressiv mindmap. Eleverna i grupp skrev ner sina tankar på en mindmap/tankekarta. Därefter byter grupperna sina tankekartor och får fylla på varandras. På så vis får de del av varandras kunskap. Vi gjorde våra tankekartor på papper denna gång, för att de skulle kunna gå runt i klassrummet och vi ville skapa en aktivitet. Vi har tidigare använt det digitala hjälpmedlet popplet så att vi kan skriva tillsammans och så att eleverna kan dela sina tankekartor i vårt gemensamma digitala rum edmodo. Edmodo är ett sätt för oss att öka elevernas känsla av att de är inkluderade. Alla har en röst. Alla är delaktiga. Vi har också använt tankekartor som begreppskartor där eleverna har kunnat arbeta med olika ordfamiljer som exempelvis alla olika ord för rörelse. (gå, springa, lunka, vandra, ströva). Eller som med koppling till “Levande matte-affärstemat” att de fått kategorisera ord inom frukt, inom grönsaker o.s.v.

Därefter lade vi upp dagen i tre workshops! 


En av workshoparna handlade om att eleverna fick olika matematiska problem. Vi hade dels ett fokus på att få eleverna att utifrån text förstå hur man löser problem. Hur man ställer upp en räkneställning utifrån ett problem som formulerats. Men ett ännu större fokus ligger på de begrepp som vi vävt in i matteproblemen. Dessa begrepp var fetstilsmarkerade för att eleverna lätt skulle få syn på dem och kunna diskutera vad ett ord betyder i ett visst sammanhang. Vad betyder total i ett visst sammanhang? Vad innebär färre och flest? Skall du dra bort eller dra av? Om vi tar ytterliggare en banan, får vi fler  eller färre då?. Vad finns det för synonymer till orden? Vad är ordens motsatser? Kan orden betyda olika saker på grund av hur meningarna är uppsatta? Läraren ställer öppna frågor och eleverna kommer gemensamt fram till ett svar. Samtidigt tillgodogör de sig språkliga begrepp och dessas mångfald kopplat till situation och meningsbyggnad. Samtidigt som de lär sig språket, lär de sig problemlösning.

Den andra av workshoparna handlade om att utveckla talstrategier. Att få eleverna att förstå vilka ord och begrepp som man behöver kunna i ett visst sammanhang. Vad betyder kostar? Summa? Utifrån bilder och elevernas egna språk har vi översatt vad olika saker heter och de har fått översätta dialoger från somaliska till svenska. Vi använder deras förkunskaper och sätter in dem i ett svenskt perspektiv. Vi märkte också hur vissa saker som är socialt och kulturellt betingat är svårt att översätta och hur eleverna får möta språk i en svensk social kontext. Så här pratar vi i ett visst sammanhang. I ett annat sammanhang hade dialoger sett annorlunda ut. Vi sammanfattade elevernas skapade dialoger i kort. Dialogkorten får användas som stöd i deras talutveckling, mot situationsbundet språk, för att stötta de nyanlända. De som hellre vill prata fritt får självklart göra detta och kan vara ett stöd för de elever som inte kommit lika långt i sin språkutveckling. Vi skrev gemensamt i edmodo och eleverna byggde på med sina förkunskaper. De skrev på svenska och hjälpte varandra att översätta till somaliska så att alla skall förstå. Att vi valde formen rollspel var för att eleverna skulle få öva på dialoger i ett riktigt sammanhang. Inte bara veta vad saker heter teoretiskt och att förstå betydelsen av det de läser, utan att även kunna använda det i tal i verkligheten. Vi tror på att lära i leken, för att skapa trygghet och kunna sätta in det de har lärt sig i ett erfarenhetsbaserat lärande. De skall inte bara kunna läsa och förstå en dialog, utan våga föra dialogen utanför skolan i sitt sammanhang. I detta fall i affären. Mattespelet var en del av dialogdelen. Elever som hellre vill lära sig genom digitala spel kan göra detta tillsammans, enskilt eller tillsammans med en lärare. Våra elever har tillgång till några ipads och datorer. Vi jobbar digitalt med webbresurser och appar för att utveckla språk. Eleverna kan arbeta enskilt, individuellt eller tillsammans. De har chans att träna på olika saker efter nivå. Varför spel? Vissa elever tycker att det är roligt att lära genom spel.


Den tredje workshopen utspelade sig i vårt digitala rum edmodo. Arbetet handlar om att bygga på varandras kunskap, att skriva tillsammans, att skriva sig till läsning, alla har en röst, delaktighet, inkludering, kunna hjälpas åt att bygga en gemensam referensram. Kollaborativt lärande. Lärande tillsammans. Den uppgift som vi delade med eleverna idag handlade om förmågorna. Att lära eleverna att jämföra och undersöka utifrån en prislista för att lära sig att uppskatta olika priser. Därefter får de undersöka “rätt” priser i affären. På så vis kan vi få en gemensam bild av vad saker kostar i verkligheten. Vi kan gå vidare med att diskutera inkomst, budget och grafer. De får språket samtidigt som de lär sig matte. Fokus på lärande och förmågorna.


Efter att eleverna har arbetat i workshops, tog vi med dem ut i en butik och lärde oss matte i verkligheten. De kunde använda de dialoger och begrepp de lärt sig. De fick lära sig matte och räkna matte utifrån faktiska kostnader.


När vi kom tillbaka till klassrummet återstod reflektion. 


* Vilka förmågor har vi använt och utvecklat dessa dagar?

* Vilka språkliga begrepp har ni använt?

* Hur har lärandet av språk och matte i affären gett er nya kunskaper? Vilka?

* Om vi tittar på mål i svenska som andraspråk och matte. Hur ser ni att ni har uppnått dessa? Var är vi nu? Vad behöver vi göra för att komma vidare?

* När det gäller ord. Har ni reflektert något kring ords motsatser, synonymer och betydelser i sammanhang? Hur tror ni att situationer och sammanhang påverkar språket?

Viktigt! :

Eleverna ges tid att reflektera på sitt modersmål

Eleverna får utvärdera språk och ämneskunskaper

Regelbunden feedback från oss.


Arbeta språkinriktat med digitala verktyg!


Verktyg som kan bidra till ett språkinriktat arbetssätt:

Sätta upp mål, begreppskartor eller tankekartor:  www.popplet.com
Delade ytor för chatt eller gemensamma dokument: www.todaysmeet.com
                                                                                  googledrive
Digitala rum, portfolio och samlingsytor: www.wordpress.com
                                                              www.facebook.com
                                                               www.blogger.com
                                                               www.edmodo.com
                                                     
Digitalt berättande och skriva tillsammans: www.youtube.com
                                                                    www.storybird.com
                                                                 wattpad, pixntell
                                                                  www.voki.com
Gör din röst hörd för andra: www.soundcloud.com
                                            www.spreaker.com
Publicera en digital tidning: www.issuu.com
Skärminspelning: www.screencastomatic.com
                            www.jing.com
                            www.screenr.com
Filminspelningsverktyg: mobilkamera, kamera, lärplatta, dator
                                      iMovie
                                      Moviemaker
                                      videoscribe
Skriv och läs upp text: appen skolstil    
           
Om eleverna vill öva uttal: dragon dictation.

För att öva stavning: spello eller skolans abc.

Om de vill öva grammatik eller färdiga övningar på nätet så finns www.digitalaspåret.se

För att utveckla sin ordkunskap finns apparna: hitta ordet, korsord, wordfeud, glosboken, lexin, google translate, hp ord eller så kan du göra egna ordspel i edmodo.

Exempel på presentationsverktyg: neadpod, keynote, prezi, google presentationer, powerpoint, glogster, issuu, film.

När eleverna utvärderar och reflekterar kring sitt lärande kan detta göras i en digital loggbok eller i unikum. Verkyg för snabb respons är www.mentimeter.com eller socrative.

Vill eleverna hellre sätta upp post it lappar kan detta göras i klassrummet eller digitalt med www.en.linoit.com Detta kan också användas för att skapa begreppskartor och utveckla elevernas literacitet och skolspråk.

UR- levande matte- matte i verkligheten!




UR (utbildningsradion) har varit på Kronan och filmat oss. Vi har jobbat med levande matte och matte i verkligheten. Fokus på ämnesövergripande och språkinriktad undervisning. 








Arbete på Kronan

hej!

Vi jobbar i en ny blogg!

Följ oss gärna!

http://kronanfbg.se

fredag 16 augusti 2013

Ny arbetsplats

hej!

Nu lämnar jag Falkenbergs gymnasieskola efter 8 år på skolan. Falkenberg har blivit vald till årets IT-kommun, tillväxtkommun, UF- skola med mera. Det har varit fantastiskt att ingå i deras team och att bidra till skolutveckling.

Här är en liten film som jag och några kollegor gjorde i våras. Den är inte tekniskt fantastiskt, men så kul vi har haft och jag saknar er.


Tar även med min kollegas film som lite inspiration från Falkenberg.



Skolsverige kommer att få se mig även i fortsättningen. Dels kommer jag vara ute och föreläsa och workshopa för Tänk Om. Sedan kommer jag fortsätta denna blogg, en ny blogg för Kronan och mina elever och kollegor där (återkommer med webbadress när vi skapat en) och sedan har jag kvar http://sprak-skolutveckling-larande.blogspot.se . Ni hittar mig även på facebook och twitter. Kollegialt lärande, dela kultur, formativt förhållningssätt och inkludering är viktiga frågor för mig.

Sedan vill jag avsluta detta blogginlägg med att göra lite reklam för min nya arbetsplats Kronan i Trollhättan.






tisdag 9 april 2013

Teknik, framtid och utbildning

Årets nationella prov i svenska handlar om teknik, framtid och utbildning. Hur vill ni att er framtid skall se ut? Hur tror ni att skolan och samhället ser ut 2030? Vilka tekniska prylar tror ni att vi har då? Vilka yrken tror ni kommer att finnas? Vad kör vi runt i på gatorna? Hur ser hus och städer ut?


I edmodo www.edmodo.com finns länkar till era gruppers todaysmeet www.todaysmeet.com. Era delade todaysmeet sparas bara på nätet i en månad. Vill ni behålla informationen så kopiera och klistra in i ett annat dokument. 

I dessa kan ni dela tankar, reflektioner, filmer, länkar, popplets http://popplet.com/ etc. 


Ingångslägen:

Hur vill du bygga din bild av framtiden?

Spela in en film (iMovie eller valfritt program).

Gör ett radioprogram (Soundcloud, spreaker, Garageband eller annat program).

Håll ett tal!

Kom på ett eget sätt att redovisa dina kunskaper.

Inspirationsfilmer kopplat till texterna i häftet:

Matteundervisning med Dan Myers:


21 Century skills:



Världen förändras hänger vi med? (Svenskt Näringsliv 2010):


Trailer från filmen I Robot med Will Smith:


Ruben Östlunds film Play om nånannanismen:



Romeo och Julia av Shakespeare. Filmatisering:


Organtransplantationer:

Organdonationer:

Barnkonventionen: 


Teknologi: 


 

Google glass: 




söndag 3 februari 2013

Hur kan vi jobba inkluderande i skolan?



Inkludering handlar om att skapa möjlighet för alla elever att känna delaktighet i skolan. Vilka verktyg kan skapa möjligheter för kommunikation och inkludering? 

Inkludering innebär ett arbetsätt som gör alla i skolan delaktiga i skolans kultur, lärandemiljö och sociala liv. Begreppet inkludering associeras ofta med elever som har funktionshinder eller med elever som är i behov av särskilt stöd. Tanken är att arbeta för ökad delaktighet som omfattar hela skolan. För att göra ett bra arbete i inkluderande miljöer, behöver lärare ha en positiv attityd, förhållningssätt, förmågor, kompetenser, kunskap och förståelse. Det handlar om att se eleverna för var dem är. Att utveckla både de starka och de svaga. Att variera arbetsätt. Alla elever behöver inte göra samma sak.

Diskuterar vi pedagogik, metodik och vad vi gör? Vad som är bra? Vad som är nyckelfaktorer till framgång? Hur vi samverkar med våra kollegor? Planerar vi undervisning ihop? Hur kan vi utnyttja varandras kunskaper och de resurser vi har på skolorna? #Kollegialt lärande.

Gemenskap handlar också om delade värderingar och hur vi bemöter varandra. Hur kan vi skapa ett delande klimat på våra skolor/i skolsverige? Hur jobbar vi med genus och likabehandling? Hur skapar vi ” En skola för alla”. Hur gör vi för att ”Alla skall lyckas”.

Elever lär i samverkan med varandra. Hur ger vi dem utrymme för diskussion och grupparbete? Jobbar vi med kamratrespons? Får vi eleverna att fundera över vad vi skall göra? Vilket målet är? Hur vi skall göra det? När vi arbetat med ett projekt/tema/arbetsområde. Diskuterar vi vilka förmågor vi har utvecklat? Vad vi har lärt oss? Vad som gick bra? Vad som gick sämre? Hur vi skall göra nästa gång? Tar vi tillvara på våra kompetenser ute på skolorna? Låter vi våra kollegor visa på goda exempel på ämnesträffar eller arbetslagsträffar?

Viktigt att diskutera med våra elever när vi gör en lektionsplanering är:
vem gör VAD? HUR gör vi? Vad är vårt SYFTE? Vi behöver sätta in det vi gör i ett VARFÖR? och i ett större sammanhang.

Tanken handlar om att vi inte skall förändra eller bota folk. Vi skall bara låta folk vara olika.

Hur arbetar man då inkluderande?

  • Verka för en ständigt förbättrad skolverksamhet för lärande och delaktighet.

Kärnfrågor:

Vad är en inkluderande skola?
Hur ser vår skola ut?
Hur använder vi de resurser vi har?
Hur skapar vi en inkluderande process?

Nyckelfaktorer:

Inkludering
Ökad delaktighet och gemenskap
Resurser för att stödja lärande
Stöd för mångfald


Viktiga förutsättningar för inkludering:

Läroplanens mål och genomförande
Se kunskap som en process och inte ett tillstånd.
Utveckla vårt lärande för att möjliggöra deltagande för alla elever
Låta eleverna vara med i klassrummet
Formativ bedömning
Kontinuerlig respons och feedback med syfte på hur vi skall utvecklas och nå längre. Nu är du här. Detta är ditt mål. Hur långt har du nått när kursen är slut?

Frågor att fundera över:

Hur kan vi skapa ett inkluderande arbetsätt i klassrum?
Hur kan vi stödja elevers utveckling mot en ökad målupplevelse?
Hur skapar vi en skola för alla?
Vilka värderingar och förutsättningar styr vår undervisning?
Hur kan vi stödja eleverna i deras lärandeprocess?
Hur ger vi eleverna möjlighet till att reflektera kring sitt lärande?
Vilket stöd kan eleven få i klassrummet?
Hur kan vi öka elevers delaktighet i samtal och på lektioner?
Hur kan vi svara mot elevers olika behov?
Hur jobbar vi med värdegrund i skolan?
Hur jobbar vi med individuella arbetsuppgifter?
Hur kan vi variera metoder för att olika aspekter av elevernas lärande skall täckas?
Hur skapar vi positiva attityder i klassrummet?
Hur skapar vi motivation?
Vilka digitala verktyg kan öka elevernas delaktighet och inlärning? 

I skollagen kap 3 framgår att skolor skall verka för inkludering och kollaborativt lärande. 


FN- EU- kommissionen- Skollagen- Läroplaner, examensmål och ämnesmål

Källor: Tony Booth och Mel Ainscow (2000) Inklusion Handbok för ökad delaktighet och gemenskap i skolan. Centre for Studies on Inclusive Education, (CSIE) Den svenska utgåvan är en del av utvecklingsdialogen mellan Myndigheten för skolutveckling och Göteborgs stad: Inkluderande skola i Göteborg.

Amanda Watkins EU kommissionen (2007) Rapporten Bedömning och inkludering
Frågeställningarna i boken har utvecklats från ett projekt med representanter från 23 länder. Se vidare: http://europa.eu.int/comm/dgs/education_culture/index_en.htm

Amanda Watkins EU kommissionen Lifelong Learning Programme (2009) Huvudprinciper för att främja kvalitet i inkluderande undervisningsmiljöer. Underlag för beslutsfattare.

Index for Inclusion/Handbok för inkludering skapades i England under 1990-talet och bygger på FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna. Den första versionen publicerades i mars 2000. Idag ingår den i kapitel 3 i vår skollag.

För vidare läsning se: Blossing, Scherp, Lundahl, Hattie, Pontadura, Sir Ken Robinsson, SAMR-modellen, TPC- modellen













torsdag 31 januari 2013

Kina-besök

Nästa vecka får vi ett hit en vänklass från Kina. Vårt uppdrag är att visa dem hur vi jobbat med ICT i skolan.

Onsdagen den 30 januari träffas vi för att diskutera hur vi använder IKT (ICT in english) i undervisningen. Vi testar olika verktyg för interagerande (interact), kollaborativa (colleborate) och inkluderande (including) läroprocesser (learning process).  Ni eleverna får välja ansvarsområde. Antingen att visa något som ni har jobbat med under terminen, eller att ansvara för att förklara hur ett visst verktyg fungerar.

Torsdagen den 31 januari träffas vi för att skapa en struktur. Vem gör VAD? HUR gör vi? I vilken ordning? Vad är vårt SYFTE? Vi behöver sätta in det vi gör i ett VARFÖR? och i ett större sammanhang.

Måndagen den 4 februari träffas vi för en sista repetition. Tillsammans som ett team kör vi genrep på engelska och låtsas att vår kinesiska klass är här och lyssnar. Det är bra om ni har översatt det ni har tänkt säga till engelska till detta tillfälle.

Onsdagen den 6 februari: Vi är ett team! Vi kör hårt! Vi visar vad vi kan! Det vi glömmer bort vet inte vår publik. Det vi gör, gör vi med värme och självförtroende! ”I am the King of the world!”

Torsdagen den 7 februari: Ingen svenska med Linda Ammitzböll. Hon föreläser. Ni har vikarie. Mitt förslag är att ni diskuterar vad ni har lärt er av Kina-mötet och ert framträdande. Dela ett dokument genom google docs eller titan pad. Skicka era reflektioner till mig.

Måndagen den 11 februari: Vi diskuterar vad vi har lärt oss av vårt Kina-möte.

Till projekt Kina-möte!

Om du ansvarar för ett verktyg:
  1. Visa hur det fungerar
  2. Berätta vilka förmågor (abilities) som du tror att du utvecklar genom att använda verktyget
  • Förmåga att kommunicera.
  • Förmåga att samarbeta
  • Förmåga att återge fakta
  • Förmåga att strukturera
  • Förmåga att lyssna
  • Förmåga att minnas
  • Förmåga att skriva
  • Förmåga att tala
  • Hitta på egna förmågor
  1. Berätta hur du tror att detta verktyg (learning tool) ökar er delaktighet i klassrummet
  • Genom att dela ett dokument får vi del av andras tankar och kunskap.
  • Genom att arbeta med filmklipp får vi en större förståelse av ett skeende
  • Genom att samla det vi skapar i bloggar och edmodo kan vi se vår process och utveckling.
  • Genom att dela det vi skapar med varandra kan vi ta del av varandras kunskap.
  • Genom att dela det vi skapar med andra kan vi få respons av varandra och av vår lärare.
  • Genom att göra quizz som rättar sig själv så får vi direkt reda på hur många ord vi behärskar.
  • Genom att få grönt ljus i edmodo vet vi att vi nått upp till ställda mål inför arbetsuppgiften.
  • Genom att få gult ljus i edmodo vet vi att vi har presterat bra, och vi kan börja fundera på vilka nya mål vi skall sätta för att nå ännu längre.
  • Genom att få rött ljus i edmodo vet vi att vi behöver fundera på HUR? Hur skall vi göra nu för att nå upp till ställda mål. Skall vi träna igen på samma sätt, eller behöver vi förmedla att vi har kunskapen på ett annat sätt. Gör om gör rätt!
  • Kom på egna argument till varför digitala verktyg kan öka ett lärande och förenkla er inlärningsprocess.
  1. Berätta hur verktyget hjälper dig att minnas ett visst arbetsområde
  • Popplet är ett mindmap-verktyg som kan få oss att bestämma fokus på en uppgift och att få en uppfattning om ett arbetsområde.
  • Portfolio-funktionen i edmodo får oss att kunna gå tillbaka och se vad vi har gjort och arbetat med. 
  •  Filmer som vi skapat kan vi se igen! 

    Kom på egna argument till vad ni minns, vad ni lär er, och vilka funktioner verktyget har.
  1. Berätta hur verktyget får dig att lära av dina kamraters kunskap (knowledge).
  • Vi ser vad andra skriver i ett delat dokument, i edmodo-chatten, på bloggen
  • Filmer får oss att bearbeta ett kunskapsområde, skapa något som vi kan visa och lära våra kamrater.
  • Kom på andra argument.

Forskning:

Se: Blossing, Scherp, Lundahl, Hattie, Pontadura, Sir Ken Robinsson, SAMR-modellen, TPC- modellen

Om jag skall förklara kort med mina ord (utan källor hinner ej just nu):

I skollagen kap 3 framgår att skolor skall verka för inkludering och kollaborativt lärande.
Hur kan vi jobba inkluderande i skolan?
Inkludering handlar om att skapa möjlighet för alla elever att känna delaktighet i skolan. Vilka verktyg kan skapa möjligheter för kommunikation och inkludering?
Vi använder edmodo som lärplattform, kommunikationschatt, samling av våra filmer, texter och ljudinspelningar. Vi använder edmodo som utgångspunkt för quizzar, länkar och formativ bedömning. Eleverna kan ge respons på varandras projekt och inte bara få respons av läraren.
I edmodo och i bloggar kan vi använda metoden "Flippa klassrummet" och lägga ut saker i förväg så att eleverna vet vad vi kommer att jobba med och diskutera på lektionen. Elever vars kreativitet väcks på kvällar har förmånen att arbeta när det passar dem. Elever som varit sjuka kan enkelt gå in och se vad de har missat. Om de behöver repetition av lärarens genomgång, så finns det på edmodo.
Vilka andra verktyg är bra för inkludering?
Som lärare har jag ofta fått höra att vissa inte vågar räcka upp handen och säga vad de tycker. Att det är svårt att göra sin röst hörd om man är blyg och man är många. Genom att dela dokument via exempelvis google docs eller titan pad, så kan elever tillsammans bygga upp en text, en utgångspunkt för ett projekt och läraren ser vem som skriver vad och vad de skriver. Eleverna får del av varandras kunskap och kan tillsammans lära av varandra. Läraren kan gå in och kommentera och svara på frågor via chattfunktionen som finns på exempelvis titan pad.
Ett annat verktyg för att sätta igång en diskussion, en chatt eller ett samtal är todaysmeet. Eleverna går med i samtalet och läraren kan vara med och följa diskussionen. Liknande funktion har google hangouts, facebookchatten, facetime, skype in the classroom eller edmodo.
Viktigt i det kollaborativa och inkluderande klassrummet är att eleverna ges tid att reflektera. Vad är det vi har lärt oss idag? Vilka förmågor har vi utvecklat? Vad har varit våra nyckelfaktorer till framgång. Vad tar vi med oss till nästa lektion? Detta kan göras via diskussion, chattar, och ett bra verktyg för detta är en.linoit.com Verktyget fungerar som post-it-lappar där alla elever kan skriva en reflektion av lektionen. Läraren och eleverna ser reflektionerna och kan ta detta med sig för framtida lärdomar och mål.
Vem gör vad?
Vi gör en klasslista tillsammans idag.
Vårt syfte:

Vi formulerar vårt syfte tillsammans idag.

Välkomna!